Man har läst lite varstans åsikter om att försvarets pengar skall gå till försvaret och inte regeringen. Detta är givetvis logiskt i sig. Men om denna myndighet för tillfället befinner sig i ekonomisk obalans och inte besitter de rätta kompetenserna, är det då rätt? "Bristerna hos Försvarsmakten har lett till att regler inte har följts, den interna budgeten har blivit felaktig och att årsredovisningen samt annan extern rapportering blivit felaktig" Orsaken är att ”ekonomin kommer i andra hand”. Oklara ansvarsförhållanden, den snabba rotationen av officerare och bristande ekonomisk kompetens bidrar. Men dessutom är Högkvarteret uppdelat i olika staber för ledning, produktion och insatser. Dessa samarbetar dåligt och slåss internt med varandra" skriver SvD. ÖB sade själv vid gårdagens presskonferens att det ekonomiska arbetet blivit lidande på grund av omstruktureringarna. Dags att kalla på förstärkning? 

2004 års uppgift har lösts.... Men det finns fortfarande så mycket mer att göra militärt som ekonomiskt. Många intressanta designmöjligheter för den som vill smida någonting nytt av gammalt järn. För järnet blir detsamma sin ålder till trots, den tar sig endast nya skepnader av sin tid.

Vi kan lägga ner offentlig utbildning, sjukvård och i princip allt annat, människor kommer att hitta andra lösningar på hur de skall tillgodose sina behov. Men försvaret, våldsmonopolet, är av en sådan speciell natur att det måste organiseras just som ett monopol. Det är nämligen en helt kollektiv vara, ett begrepp som annars används i alltför stor utsträckning. Därför finns inga ursäkter, och inga bortförklaringar, som kan rättfärdiga detta schabbel. Sveriges förmåga att försvara sina gränser måste återställas. Nu.

Det faller dessutom inom orimlighetens ram att detta skulle vara en fråga av ekonomisk natur. Den svenska statskassan har aldrig haft större intäkter än nu, överskotten fullkomligt flödar över, tillväxten och sysselsättningen är god, och alla indikatorer visar på en sund utveckling. Det finns med andra ord hur mycket pengar som helst. Några fjuttiga miljarder till försvarsmakten är en droppe i havet i jämförelse med vad som sätts sprätt på i olika statliga spenderbyxesammanhang.

Det är så man vill sätta fingrarna i halsen och kräkas, eller rentutav göra revolution, när man tänker på hur människors med slit införskaffade slantar beslagtas till hälften och förslösas på partistöd, presstöd, kultur och opinionskampanjer, samtidigt som försvaret för våra liv läggs i malpåsen.

Det finns inga ursäkter! Regeringen måste omedelbart åtgärda krisen!

Jonas Sigedal

Om en lite alternativ verklighet, där Sverige helt plötsligt får en enorm försvarsstyrka, handlar Germania.

Ett närliggande exempel, i form av Sverige, visar att sá inte är fallet. Vi saknar numera, enligt ÖB, helt förmágan att försvara oss mot yttre hot. Lägg därtill det mánga gánger uppmärksammade (senast igár) faktum att staten ocksá tar mycket lätt pá den inre sidan av hoten. Trots detta har vi världens näst högsta skattetryck. Vad är det egentligen vi tvingas betala för?

Jag känner att jag börjar upprepa mig dá jag konstaterar att en stat som inte skyddar sina medborgare inte borde ha rätt att ägna sig át nágonting annat heller, helt enkelt eftersom den dá inte längre är en stat. Detta perspektiv saknas nästan helt i svensk debatt, vilket är fruktansvärt trákigt dá det báde är en moralisk frága och en förutsättning för ett fungerande samhälle.

Även om man inte likt undertecknad är rabiat liberal máste man väl ända se det rimliga - rent av det rättfärdiga - i att láta skyddet av medborgarna vara nágot som gár före alla de andra uppgifter den svenska staten med sádan iver átagit sig: allt frán skola och sjukvárd till kulturstöd och friár. Före uppkomsten av en fungerande nattväktarstat borde inte en välfärdsstat ens vara nágonting man diskuterade. Det är höjden av fräckhet hos vára makthavare att tro att de kan kasta vára pengar i alla möjliga andra riktningar när de sá uppenbart inte ens försöker tillgodose det mest grundläggande av sina uppgifter: att skydda oss.

Niklas Elert

Läs Germania

Uppdatering: Uppenbarligen finns det fler som bekymras över bristen pá nattväkteri. Och sparar vi överhuvudtaget nágra pengar? Försvarsministern har fullt förtroende för ÖB.

För en dryg månad sedan avslutades det beslut som togs år 2004. Det har fortfarande gällt ändå tills nu eftersom några andra inte existerat. Men nu är det dags att börja på nästa kula. Målen från det förra har uppnåtts. Uppgiften har lösts.

Ett aktivt försvar kostar mer pengar än ett som är "förrådsställt". Det är därför som pengar flyttas över från materiel till verksamhet. Men mycket mer måste göras. Personalförsörjningssytetmet skall ses över. Just nu pågår en pliktutredning. I hur stor utsträckning skall vi ha kontraktsanställda sodlater och sjömän? Det måste också finnas resurser till ett nordiskt samarbete som är nödvändigt. Idag måste det finnas en förmåga att kunna samarbeta med andra nationer främst inom EU och Norden.

Under nuvarande och nästa år står Försvarsmakten inom ekonomisk osäkerhet. Lösningen blir att låna pengar. Till hösten skall regeringen skriva en inriktning för det fortsatta långsiktiga arbetet. Det pågår inget "spel" mellan Försvarmakten och regeringen som medierna har velat framställa det. Det finns inget utrymme för något sådant och situationen är allvarlig.

Det svenska försvaret dras med samma materiella problem som övriga europeiska. Varje år fördyras den med 3,5 %. Dynamiken mellan EU och Ryssland inte minst vad gäller energi, ökar Nordens strategiska betydelse. Även detta bidrar till osäkerheten.

Logistikfunktionen dras med mycket gammal. Just nu ses det efter möjligheter att lägga ut den i näringslivet. Ekonomisytningen har blivit lidande i stabsarbetet, vilket det finns en medvetenhet om.  ÖB klargjorde ännu en gång att han inte tänker avgå. Han har heller ännu inte sett helheten. Det är många rapporter skall komma in. Till sommaren skall Försvarsberedningen överlämna sin. Vi har en tendens att tala om det vi inte har, isället för det vi ha som ÖB påpekade mot slutet av presskonferensen.

Hej Sten Tolgfors, försvarsvänner, och hkv!

Först och främst vill jag be om er uppmärksamhet och säga att jag och ”min” organisation av försvarsvänner anser att Super-Jas borde få en separat budget, om Sverige bestämmer sig för att införskaffa den! Det är ju uppenbart att försvaret inte kan spara in tillräckligt på annat för att bekosta ett Super-Jas.

I artikeln på Brännpunkt http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1241125.svd den 13/05/2008, ”Nytt samarbete löser försvarskrisen” skriven av Sten Tolgfors, behövs en del tillrättalägganden.

Tolgfors börjar med att hävda att försvarets operativa förmåga är god både hemma och utomlands (materiel, mantal och utbildning nog för att vidmakthålla värnandet av landets territoriella integritet, samtidigt som man kan avsätta resurser till internationella insatser, får man anta då).

Tolgfors säger nämligen ordagrant: ”Försvarets kvalitet är långt bättre än vad som hävdas i debatten. Försvarets förmåga och uppfyllelse av verksamhetsmålen är god, både vad gäller internationella insatser och värnandet av landets territoriella integritet.”

Han fortsätter; ”Men det är också tydligt var problemen finns, nämligen i förmågan att hantera de ekonomiska konsekvenserna av omställningen till ett modernt insatsförsvar.”

Med andra ord så säger ”försvarsministern” att problemet är att försvaret, och i förlängningen ÖB, inte vill eller kan förmå sig att klara av vad Tolgfors kallar ”omställningen till ett modernt insatsförsvar”, eller på ren svenska –  de ekonomiska konsekvenserna är att ÖB inte kan upprätthålla integriteten utan en tillräcklig budget, vilken Tolgfors förvägrar honom!

Att kalla årliga nedskärningar med 3-4 miljarder för omställningar till ett insatsförsvar är ett dåligt skämt! Dessutom sade ju Tolgfors i samma artikel, första stycket i rött ovan, att integritetsförsvaret är ett verksamhetsmål. Hur kan han då samtidigt tala om en omställning till ett insatsförsvar? Det är ett logikfel som har tillkommit när Tolgfors försöker att bemästra ÖB och oss andra, eftersom Tolgfors och Anders Borgs arbetsmål är en ensidig avrustning av Sveriges integritetsförsvar. Då är det inte så konstigt att det uppstår fel i skrivandet. Han säger ju emot sig själv när han säger att vi har ett starkt försvar, vi ska ha ett starkt försvar, men vi ska dra ner budgeten med 3-4 miljarder om året.

Sedan kommer några stycken, som är svåra att kommentera för någon som inte är insatt, angående budgeten i siffror. Så därför lämnar jag det i händerna på hkv-staben att bemöta!

När piloter inte får flyga under 2008 kan det öka kraven på flygtimmar de kommande åren. Det ekonomiska problemet vore därmed inte löst, utan flyttat framåt i tiden.

Dessa åtgärder kan därmed inte lösa Försvarsmaktens underliggande ekonomiska problem och heller inte balansera ekonomin långsiktigt.”

Detta är helt korrekt, men det var inte piloternas flygtimmar som orsakade de ekonomiska problemen, det var regeringen själv! Så när Sten säger att det ekonomiska problemet inte är löst, så menar han att problemet med ÖB:s självbevarelsedrift för Sveriges värn, inte är löst! Om försvarets ”underliggande ekonomiska problem”, skapade av regeringen har vi kommit fram till, ökar kraven på flygtimmar så måste pengar skjutas till med andra ord! Dessutom är det inte fråga om att balansera ekonomin, det handlar från Tolgfors sida om att strypa försvarets ekonomi, eller hur Tolgfors?

Sedan tar Tolgfors upp fyra punkter, och så vitt jag kan se finns det inte så mycket att säga om de tre första;

1. ”Försvarsmaktens ekonomistyrning förstärks… Försvarsmakten har fått uppdraget att månatligen lämna ekonomiska rapporter och prognoser till regeringen och redovisa ekonomin på förbandsnivå.”

2.  Regeringen har föreslagit en överföring från materielanslaget till förbandsanslaget om 170 miljoner kronor för 2008 på vårens tilläggsbudget…bevilja Försvarsmakten en ut­ökad anslagskredit.

3. ”Det är entydigt så att det krävs strukturella åtgärder för att balansera Försvarsmaktens ekonomi. De ekonomiska problemen kan inte lösas genom neddragningar av Försvarsmaktens ­löpande verksamhet…”

Vid den tredje punkten, avsnittet om att balansera budgeten tar jag nedan efter den 4:e punkten! Men jag är helt överens med Tolgfors om att de ekonomiska problemen inte kan lösas genom neddragningar av Försvarsmaktens ­löpande verksamhet.

4. ”Om en trovärdig färdplan för att skapa balans i Försvarsmaktens ekonomi med hänsyn till ovanstående delmoment tas fram under våren, kan det ge regeringen grund för en ny prövning av ytterligare överföring mellan de båda anslagen i höstens tilläggsbudget.”

Trovärdig färdplan betyder alltså; att om Syrén låter sig föras som en tjur med ring i nosen, så får Syrén i gengäld lite andrum. Men planen står fast, bantningen av försvaret är en kassaapparat för staten att disponera över och flytta pengar ifrån till andra departement och/eller till skattesänkningar! Är det ett ”fair statement”, Tolgfors?

”Men att Försvarsmaktens ekonomi nu balanseras är också nödvändigt med hänsyn till försvarspolitikens långsiktiga inriktning.” säger sedan Tolgfors.

Betyder det att försvarsmaktens långsiktiga inriktning inte är beroende av omvärldens upprustning (jag tänker då på Ryssland)? I så fall, gör dig redo att stå inför rätta för landsförräderi tillsammans med Anders Borg, Tolgfors, minsta lilla som händer som ger återverkningar och jag ska göra allt för att ni ska få betala!

Den inriktningsproposition som försvarsdepartementet nu arbetar med tar sikte på ikraftträdande januari 2010. I den ska försvarets långsiktiga mål och medel, uppgift och utgift vägas av mot varandra och balanseras. Denna nya och förtydligade inriktning för försvaret är efterfrågad och efterlängtad av både Försvarsmakten och försvarspolitiker.

Men visst borde väl inte mål, medel, och utgift vara de faktorer som man balanserar försvarets ekonomi med? Försvarets ekonomi borde avvägas av utrikespolitiska faktorer, både insatsförsvar, men främst territoriell integritet! Allt annat är landsförräderi!

”Det är absolut nödvändigt att denna inriktningsproposition står på solid ekonomisk grund. Propositionen är inte till för att balansera dagens ekonomiska problem, utan för att lägga fast morgon­dagens försvarspolitiska inriktning.”

Det är sant att inriktningspropositionen står på ekonomisk grund, men resten är en ordvrängd lögn, och det vet du, Tolgfors! De ekonomiska problemen har tillkommit genom din och Borgs försorg! Dessa är dagens ekonomiska problem, morgondagens blir än värre, och därmed också morgondagens försvarspolitiska inriktning. Men det låter fint!

Försvarsmakten har fått uppdraget att månatligen lämna ekonomiska rapporter och prognoser till regeringen och redovisa ekonomin på förbandsnivå. Jag är inte så säker på att detta medför säkrare och mer ackurata siffror, jag tippar på att ÖB är ett säkrare informationskort för regeringen. Men lycka till!

Håkan vill jag hjälpa, men Tolgfors vill jag stjälpa! Nästa val röstar jag blankt om ingen med kurage tar över det regeringsstyre som inte existerar idag!

P.S. Artikeln kan även läsas via regeringens informationsutskick på http://www.regeringen.se/sb/d/10171/a/105001

M.v.h. Roger Klang, Lund den 14/05/2008

"I fremtiden kan det gå mot en krigføring lik den i middelalderen"
- Richard Blucher, lektor ved krigsskolen.

Hva preger dagens militære strategi og hvordan endres den? Hvilke egenskaper vil være kritiske for aktørene på fremtidens slagmark?

Utviklingen av krigsteori og militær strategi er gradvis endret fra Napoleons linjer og kolonner med musketter (første generasjon) via den første verdenskrigs utmattelsestaktikk og vektlegging av ildkraft (andre generasjon) til den andre verdenskrig med blitzkrig og manøverkrigføring (tredje generasjon). Dagens informasjonskrig (fjerde generasjon) med nasjonalstatens reduserte makt, økende globale sosiale og kulturelle forskjeller og introduksjonen av informasjonsteknologi til massene er krigen drevet av helt andre aktører og strategier.

Krigsteori og militær strategi har definert verdenskartet slik vi kjenner det i dag. Mye har skjedd siden Sun Tzu og taoistisk krigføring i Kina, fortsatt er konflikter ofte over religiøse skillelinjer eller økonomisk maktkamp over naturresurser. Selv i dagens informasjonskrig er de samme fundamentale behovene styrende - sikkerhet.

Moderne militær strategi opererer med fem generasjoner av moderne krigføring. Informasjonskrig og propaganda var sentrale elementer i Alvin Tofflers ”War and Anti-War” som ble politisert av Newt Gingrich og neokonservative krigshauker. Blant militære strateger var det William S. Lind som observerte at fremtidens kriger ville være drevet av desentraliserte militære nettverk hvor undergraving av hele samfunnet er målet. Dette er blitt kjent som fjerde generasjons krigføring (4GW) eller asymmetrisk krigføring og er bakgrunnen for dagens ”krig mot terror”.

Fjerde generasjons krigføring slik vi ser den i dag er basert på den systemteoretiske modellen utviklet av John Boyd kalt OODA (Observation, Orientation, Decision, Action). En slags militær utgave SWOT-analysen (Strength, Weakness, Opportunities, Threats) utbredt i næringslivet. Slike modeller fungerer godt når man har full tilgang og oversikt over de stridende parter. Dette fortrinnet for statsfinansierte forsvarsstyrker blir gradvis utjevnet av tilgangen på avansert teknologi.

Neste generasjons krigføring (5GW) vil være basert på kunnskap, både skjult og åpen, i besittelse hos ett enkelt individ. Ideologi utgjør det sosiale fellesskapet i dette nettverket uten formelle kontaktpunkter. På denne måten kan femtegenerasjons krig føres uten moderne teknologi eller tradisjonelle våpen. Fremtidens opprør involverer ikke bruken av internett eller mobiltelefon, det er basert på uavhengige velinformerte individer med stor kunnskap og dermed innflytelse:

What we have is an architecture of youth that is not organized in ways that we have seen in the past. They do not touch a known person; they do not touch a known cell. We cannot use known security tools. We cannot follow their phone calls because they are not calling anybody. We cannot follow who they are talking to on a computer because they are self-radicalizing on their own computer, and they are not chatting. We cannot follow them in terms of a vehicle or somebody they are meeting on the street because they are not a member of a cell. How do we stop them?
-      Philip Mudd, the "Associate Executive Assistant Director" of the FBI's National Security Branch.

Fjerdegenerasjons militærteori har ikke gitt noe svar på dagens konflikter, spesielt ikke ”krigen mot terror”, ei heller gitt en tilstrekkelig forklaring på den nye slagmarken. Hvordan skal tungrodde militære organisasjoner motsette seg en okkult krig hvor ett enkelt opplyst individ tilsvarer et hangarskip i styrkeforhold? Uttrykk som ”super-empowered individuals” brukes for å definere denne nye typen krigerenheten, en slags hyperintelligent krigermunk.

Fremskrittene innen kognitive forsterkere (kjemiske stoffer med positiv effekt på kognitive evner), syntetisk biologi (bygg ditt eget dødelige virus) og molekylære fabrikker (bygg 3D objekter av hva som helst) vil desentralisere produksjonsmakt og styrke individer ytterligere. Kostnaden ved å konstruere hva som i dag er kostbare militære verktøy vil drastisk reduseres med gjennombrudd innen disse forskningsområdene.

En slik utvikling vil tilgjengeliggjøre det som i dag utgjør essensen av statsfinansierte militære maktstrukturer. DIY-våpen (gjør-det-selv våpen) vil spres i takt med denne teknologiske utviklingen. Allerede i dag kan et modellhelikopter lett bygges om til en UAV/drone, som utgjør kjernen av operative krigføring i dag. Utbredelsen av IED (Improvised Explosion Device) i Irak kom som en overraskelse på amerikanske tropper. Mange av disse bruker lett tilgjengelig infrarød sensor-teknologi tilgjengelig i nærmeste elektronikkforretning.

Et forvarsel om en utvikling mot femtegenerasjons krigføring sees allerede i dag hvor alle tilgjengelig vippepunkter brukes sivilt så vel som på slagmarken. Tilgang på sensitiv økonomisk informasjon kan brukes til å utpresse maktmennesker for innsideinformasjon slik vi kjenner det fra banksaken i Lichtenstein. Annen type innsideinformasjon fra det juridiske systemet eller okkulte ordener kan også utgjøre enorm makt hos ett enkelt individ.

Verktøykassen til fremtidens terrorister og motstandsbevegelser vil være både variert og spesialisert. Fiendebildet og utvalget av aktører vil drastisk endres de kommende tiår - krig vil aldri bli det samme.

Kjennetegn ved 5GW:
* Desentralisering til individet
* Mer vippepunkt mindre materiell makt
* Mer kunnskap mindre informasjon
* Mer Weltanschauung mindre nettverk
* Mer hjemmelagd verktøy mindre masseprodusert teknologi

Referanser:
Sitat fra "Krig fra da til nå" i Forsvarets Forum.
"Shock Wave (Anti) Warrior", intervju med Alvin Toffler i Wired.
"Fjerde generasjons krigføring: Hadde Lind rett?" i Norsk Militært Tidsskrift.
"Supporting Full Spectrum Dominance and Network Centric Warfare?" fra DTIC.Mil.
"USA’s nye sikkerhetsstrategi" i Norsk Militært Tidsskrift.
"Fjerdegenerasjons krigføring anvendt på al Qaida" fra Forsvarets Stabsskole.
"5. generasjons krigføring" fra Xiandos.

Relaterte norske nyhetsartikler:
Krig på ubestemt tid, Arne Strand i Dagsavisen.
Hva er Vesten?, Guy Sorman i Dagbladet.

Kvalitetsblogger:
Global Guerrillas.
Fabius Maximus.
Mountainrunner.
Small Wars Journal.
Swedish Meatballs Confidential.
Don Vandergriff.
Coming Anarchy.
Skilluminati Research.

Imorgon förmiddag kommer alla förbandscheferna att träffa överbefälhavaren. Han skall då informera om de sparförslag som lämnas till försvarsministern på torsdag.

Efter att brigaderna skrotats, huggs det nu in på bataljonerna. Efter halveringen kommer det bara att finnas 12 kvar. Detta får mig att tänka på vad en irländsk kapten berättade för mig en gång om deras "bataljonssystem". Den irländska försvarsmakten är cirka 10,000 man stark varav runt 8500 i armén. Räkna även in reserven på 15,000 soldater. Men Irland är Irland, med en yta betydligt mindre än Sveriges....

"Nio bataljoner blir en för låg kritisk massa för att öva, motivera personalen och klara regeringens mål att öka fredsinsatserna. Det är obegripligt att vi med 38 miljarder kronor i försvarsanslag per år endast kan få ihop till motsvarande en brigad" har en hög officerare inom FM sagt.  Dessutom skall Utlandsstyrkan utökas från 953 till 2000 soldater. Men med rotation inräknat kommer det att bli 4000 soldater per år. "För varje soldat utomlands krävs tre soldater hemma i värnpliktsutbildning, anställning och återhämtning efter insats, alltså 12000 soldater" skriver SvD. Men Hemvärnet då? Vart kommer det in i bilden. Eller en eventuell yrkesarmé? Behöver vi verkligen artilleri? Är det förresten sant att Danmark inte har en nationell försvarsmakt, utan att den är nästan helt intenrationell?

Mange gange har vi i løbet af de sidste fire år stået i samme intensive skriveproces som vi gør nu. Selv synes jeg det går meget op og ned fra dag til dag om jeg føler mig stresset eller afklaret med hvor vi vil hen. Efter tre dage med bagende sol er det svært ikke at se positivt på det meste!! Vi er efterhånden godt på vej med hvilke teorier vi finder relevante for vores projekt og problemformuleringen ligger, som sagt tidligere, også på plads, så projektet er ved at få en rigtig god form :)

Vores intention har dog fra start af været den meget praktiske vinkel på projektet og vi vil meget gerne undersøge om de antagelser vi har gjort os også stemmer overens med kulturen i Forsvaret. Derfor håber vi, at vi inden aflevering kan nå at udføre to interviews; et med en ledende person som kan forklare lidt om skepsisen over for det meget åben redskab som bloggen er og et andet (fokusgruppeinterview) med en blandet gruppe fra forskellige afdelinger, der kan fortælle os om hvad de mener om muligheden for at blogge i Forsvaret og om de kan se relevansen af det. Jeg håber meget det stadig kan lade sig gøre for der er helt sikkert flere uoverensstemmelser som vi ikke kender til, som, om ikke andet, ville være gode diskussioner til eksamen.

Jeg kender selv en Seniorsergent som jeg til en festlig lejlighed fik talt med den anden dag. Vi talte selvfølgelig frem og tilbage om blogs og hvordan han så på emnet. Først lidt inde i samtalen siger han: "ja, jeg må jo indrømme at jeg faktisk ikke ved hvad en blog indebærer". Dette var jeg selvfølge meget glad for at han sagde, for det skal vi jo så huske at forklare ordentligt når og hvis vi får vores interviews.

Jeg fortalte lystigt videre bagefter om Forsvarets kommunikationspolitik fra 2006 hvor deres vision bliver beskrevet med at de gerne vil være åbne og det skal være mulig at tale frit uden frygt for at blive "hakket" på af personer længere oppe i hierakiet. Og han er helt enig - han kan sagtens mærke at Forsvaret har forandret sig til et meget mere moderene og åben organisation - det er der slet ingen tvivl om. Dette gjorde mig glad - det jo dejligt hvis deres kommunikationspolitik har vundet indpas i kulturen så hurtigt...

... senere samme dag fortæller min far, at samme person havde sagt til ham, at han aldrig selv ville "turde" at skrive en sådan blog - Tankevækkende!!!

/Katja

Protestlista

/Christofer Lundholm

Det forrykte er at Danmark soldater i krig uden det bekymre os noget som helt, det er blevet normalt at være i krig. Personligt har jeg i en lang periode seriøst ville være proffesionel soldat. Jeg har vel overvejet det fra jeg var 14-15 og ca. til jeg blev 17. Jeg tænkte på de steder Danmark på det tidspunkt havde haft involveret soldater, Kosovo, Afrikanske lande med borgerkrig, palæstina og nogle andre. Her forhindrede Vi overgreb og folkemord samtidig med at vi lærte befolkningsgrupperne at leve sammen og genopbyggede veje og skoler. Jeg tænkte meget alvorligt over om det var en indsats jeg ville dø for. Og det mente jeg at det var værd at risikere.

I dag ville jeg ikke være soldat, tager stadig min værnepligt for det er ikke militæret jeg har noget imod. Det er de missioner og den måde de foregår på jeg ikke længere personliget er villig til at risikere livet for. Da jeg skulle vælge om jeg skulle tage militærtjenesten og blive soldat eller om jeg skulle udskyde værnepligten og gå på universitetet i stedet, overvejede jeg om jeg havde tillid til den regering der lige var kommet til magten og om jeg kunne stå inde for de aktioner den ville sende mig på. Svaret var nej, jeg havde ikke tillid til VK regeringen og den slags missioner de ville kunne sende mig på. Derfor er jeg ikke proffesinel soldat i dag.

For noget tid siden hørte jeg så at forsvaret måske ikke i fremtiden ville kunne deltage i internationele aktioner fordi de ikke havde nok Mellemledere/befalingsmænd. Forsvarets eksistens er i fare fordi soldaterne stopper og ingen vil lade sig rekruttere længere. Dengang jeg gik med tanker om at blive soldat var det ikke noget problem. Venstre, konservative og Danske folkeparti står i folks billeder som militærets forsvare og velyndere. Men 1. maj står jeg som SFer og snakker med en fuld soldat som spørger "hvad gør I for mig det er kun Dansk folkeparti der tænker på soldaterne". Sandheden er at Venstre, konservative og Danske folkeparti har pisket militæret på krigsliderlige missioner, og de almindelige mennesker der er soldater i militæret er blevet stresset og jæget bort.  

Det kan godt være at menings målinger fortæller at et flertal af danskerne gik ind for irak krigen. For mig er antallet af folk der er villige til at risikere deres liv i de krige et meget bedre mål for om vi er i de rigtige konflikter eller ej.

Jeg forstår godt alle de folk der gerne vil have mere i løn, det er også uanstændigt at dem der skal give lønnen ikke kan se at der er problemer med lønningerne på det kommunale plan i forhold til det Private erhversliv, det er jo ikke kun Pædagogmedhjælpere, lærere og andre, det er sgu da også forsvaret hvor man er lysår bagefter med lønninger, her er der bare blevet sagt ja til 12,8 % men det er reelt ikke 12,8% man har fået over 3 år, og så kan man jo ikke strejke i forsvaret, så derfor må man jo sige ja til hvad man kan få...

Og ja jeg ved godt at alle skal give sig i denne situation og alle meer deres egen kage osv osv.... Men hvad nu med den "enlige/single" m/k der er i forsvaret og eller andet arbejde, de bliver "forflyttet" til Kongens København og skal bosætte sig derovre? De har jo næsten ikke en jordisk chance for at finde noget at bo i medmindre de kan komme ind i Nyboder eller "mændenes hjem" i Istedgade... Hvis de ikke kan betale huslejen skal de flyttet langt udenfor KBH for at finde noget at bo i, når de så har gjort det skal de lige finde noget at transportere sig selv med...

Man kan blive ved... Og det gider jeg ikke...

/Martin

Den största orsaken till detta är inte bara materielförsörjningen eller oslipad logistik som Ragnar Hellstadius skrev i SvD den 23 april. Att en organisation som Försvarsmakten har en enorm och tung logistik är helt logiskt. Alla uniformer som skall delas ut till värnpliktiga, vapen, tonvis med ammunition, tusentals liter bensin och olja till stridsfordon och alla JAS-flygplan etc. Listan över det som behövs för att hålla allt fungerande blir oändligt lång. Logistiken är en organisations blodflöde. Men inflationen har även den tagit ut sin rätt på Försvarsmakten. Man får inte längre lika mycket för en miljon kronor som förr. Knappt hade budgetmålet blivit nått förrän man nu inser att det måste skäras ner ytterligare. ÖB Håkan Syrén är inte den förste i raden av ledare för rikets försvar som fått tampas med svarta hål i ekonomin.

Hur blir det då med Norge och JAS-affären? Det är en svår sak att avgöra och ingen jag har pratat med har ens vågat gissa. Norska folket vill gärna se ett köp av Gripen medan militärerna helst vill ha det amerikanska planet F-35. Anledningen till att attityderna är olika är att Gripen är bättre marknadförd hos det norska folket. Vem känner inte till den legendariska JAS-39 Gripen?

Men helt klart är att det är mycket mer än pengar och affärer det är fråga om. Det är även fråga om val mellan tekniska utvecklingar, strategi, politik och framtida relationer. Norge är med i NATO och står det transatlantiska samarbetet nära. Men i tider av nordiska försvarsallianser börjar det höras röster om det inte är dags att titta åt det andra hållet istället. Vilket beslut Norge fattar i den här affären kommer även att fungera som en slags markering. ÖB Håkan Syrén vill helst se att vårt kära grannland köper Gripen. Han och den norske ÖB:n Sverre Diesen har redan samtalat mycket om hur våra försvarsmakter skulle kunna samverka bättre.

Hur nära står vi varandra egentligen? Finland tackade nej till JAS. Danmark överväger att köpa. Även om Norge väljer NATO och amerikansk teknik finns Indien där. Visst vore det glädjande om våra grannar köpte Gripen. En förlorad affär är en förlorad affär. Men Indiens köp är betydligt större. Hela 126 flygplan jämfört mot de 48 som eventuellt norrmännen skall köpa. Andra länder som Rumänien och Schweiz står också på tur.

Aforism
"Man måste ta pengarna där de finns - hos de fattiga. De har visserligen ont om pengar, men de är många."                                                           
                         Ettore Petrolini

Ledningsregementet har enorma resurser vad gäller IT vilket gör det möjligt att hålla sådana här övningar där. Detta drar även till sig utländska försvarsmakters intresse av att sända officerare. Övningens scenario tog plats i ett land kallat Bogaland som ligger i mellansverige. Detta scenario används sedan några år tillbaka av Försvarsmakten och förbättras hela tiden. För att allt skulle bli så realistisk som möjligt för staberna fanns en stor spelgrupp s.k. Gaming som spelade fram olika händelser. Inget som hände under övningen var förutbestämt. Allt var som en klassisk insats i ett oroligt område där det gäller att återskapa lag och ordning och göra det möjligt för hjälporganisationer att börja arbeta i det. En del av spelet gjordes i TYR-systemet. Vid ett tillfälle besökte jag och en kamrat en av TYR-operatörerna som var lotta. Personligen visste jag ingenting om systemet förrän hon berättade för oss om det. Det är verkligen imponerande och avancerat och jag drog genast en parallell mellan det och de principer som gäller för dataspel. Allt det hon gjorde hade inverkan på stabernas fortsatta arbete och beslut. Men slumpen var också inblandad.

När jag anlände till regementet visste jag inte vad min placering skulle bli. Det blev Air Component Command (flygstaben). Jag som inte kan någonting om flygväsende blev lite konfunderad. De två andra staberna var marinen och landstyrkorna. Jag förstod med en gång att det skulle bli en lärorik vecka med nya erfarenheter. Vad jag och mina andra kamrater från Lottorna inte heller visste var att studenter från FHS skulle närvara och att övningen var en del av deras examination. Många var även de som kom från Baltic Defence College för att delta.

Det blev en glad överraskning för mig att se flera nationer på plats. Jag fick höra många språk varje dag. Engelska, finländska, estniska, franska, tyska, norska, lettiska, bosniska, ryska...och en mängd andra tungomål jag inte kände igen. I flygstaben var vi mest svenskar, finländare och ester men också schweizare samt respresentanter från Serbien, Bosnien och Tyskland.

Min uppgift bestod för att fatta det hela kort och enkelt i att tillsammans med två andra lottor, skicka och ta emot meddelanden rörande flygstaben. Allt skedde på dator. Innan övningen började fick vi utbildning på det system som användes. Det var nytt  och inte heller de officerare som deltog kände till dess struktur. Det blev lite motigt de två första dagarna men sedan hade vi fått in takten. Systemet förbättrades också hela tiden av våra oerhört duktiga tekniker.

Men redan under övningens första dag den 23:e april nådde besked om Försvarsmaktens framtid oss. Första ordet som uppfattades var "halvering". På kvällen hade en stor församling bänkat sig framför TV:n för att lyssna till nyheterna. Sedan följde alla skriverier och debatter om JAS och Norge. För min del kände jag en gnutta ironi inombords över att detta skulle ske under en så stor övning och dessutom när man tjänstgjorde i flygstaben. Vad skulle man tro?

I det stora hela var detta en mycket lyckad och lärorik övning. Övningar som CJSE 08 behövs eftersom internationella insatser blir allt viktigare. För min del blev det många nya erfarenheter. Det var verkligen en upplevelse att få arbeta mitt i en så mångspråkig och kunnig stab. Jag har trivts som fisken i vattnet verenda sekund. Att sammanfatta allt och berätta om alla detaljer på denna blogg är omöjligt. Jag vill framförallt tacka de finska piloterna för ett gott och roligt samarbete.

(Bilder tagna och redigerade av MR)

Som ett exempel så har man valt att peka på regeringens inställning till Bombkapsel 90, en bomb som ingår i vapenlasten till nya Gripen-plan. Bombkapsel 90 är en sk. klusterbomb. Dvs. en stor bomb som exploderar redan i luften och sprider ut många mindre bomber över en större yta, för maximal förödelse. Dock så brukar cirka tio procent av bombkapselns bomber inte detonera, vilket kan leda till stora civila förluster årtionden efter krigets slut. I tex. Laos har, enligt Wikipedia, 30 000 människor dödats av oexploderade amerikanska bombkapslar sedan Vietnamkrigets slut för över 30 år sedan. Det är alltså solklart att klusterbomber är grymma, omänskliga och ja rent av sataniskt elaka vapen som ska förbjudas! Därom är både en majoritet av riksdagens ledamöter, samt världssamfundet helt överens. Dock inte Sveriges borgarregering och den svenska vapenindustrin. Det är nämligen alldeles för mycket pengar som står på spel.

Dom hoppas nämligen på att kunna sälja Jas-plan till utlandet, och ju brutalare och mer förödande vapen som ingår i planets vapenlast, desto lättare är det att sälja.
Frågan om klustervapnen visar att det militärindustriella komplexet fortfarande har ett mycket stort inflytande över politiken.

Svensson skriver om kriminella poliser, LOKE fortsätter Mana-debatten och Marlene skriver om Försäkringskassan.

//Trotten

Borgarmedia: AB
Andra bloggar om: Vapenindustrin, Vapenindustri, Vapenhandel, Vapen, Industrin, Lobbyism, Försvaret, Militären, Bombkapsel 90, Bomb, Bomber, Klusterbomber, Krig, Pengar, Handel, Alliansen, Borgarna, Regeringen, Sverige, Samhälle, Politik

Neumann sa til NRK at Norge bør melde seg ut av NATO og inn i EU. Han hevdet at Norge «går til krig nærmest på autopilot» for å ha et godt forhold til USA, og etterlyste en grunnleggende debatt om NATO-medlemskapet.

Fra Aftenposten. Se også "Ut med NATO, inn med EU?" i Dagsavisen. Se også "Er USA en trussel for Europa?" i Le Monde Diplomatique.

Problemet er ikke NATO men styresmakten i USA. Som om bruken av EU-styrkene er mindre påvirket av korrupte politikere?

Flera förband ska läggas ned

Oj, oj! Hur ska det gå?! De illasinnade arméerna står i kö utanför landets gränser!

Det kanske inte är helt rätt att påstå att försvaret har drabbats av ätstörningar. Det är antagligen inte de som vill banta, de är satta på svältkur...

Jag måste nog hålla med Lotta Gröning i det här fallet,

Sveriges försvar är bara löjligt!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: lägg ner försvarsdepartementet! Det här börjar ju bli löjligt. Nu ska försvaret, som inte längre är något försvar, spara ytterligare pengar. Frågan är vad de ska försvara oss mot? Koldioxidutsläppen kanske?

(Lotta G)

Den enda anledningen till att behålla ett försvar jag kan komma på är att alliansen inte ska tvinga in oss i NATO... Nu svälter de försvaret och kommer snart att hävda att NATO är den enda räddningen... Läs mer om det hos Jinge.

Uppdatering 27/4: Mitt i allt detta bestämmer sig regeringen för att satsa på ett nytt "Super-Jas" och motsättningarna är förstås stora:

Satsning på nytt Jasplan trots krisen   Läsarna rasar mot nya Jas-affären

Jas-beslut kan strida mot grundlagen  Osannolikt att Jas vinner affären

Egentligen handlar det väl om vilken grundläggande inriktning det svenska "försvaret" ska ha. Ska vi ha en möjlighet att försvara oss mot en invaderande styrka, eller ska vi enbart satsa på att kunna ställa upp i internationella insatser? Om det är internationellt samarbete som gäller, är det strid eller sjukvård som bör vara Sveriges lott?

Länkar till andra bloggar om: försvar, försvaret, försvarspolitik, NATO, alliansen, regeringen, politik, Jas, super Jas,

To: Opplegget.

Vi ble fortalt i korte trekk om alt det glamorøse ved å delta i førstegangstjenesten (du får en hundrings om dagen, og lærer deg å se lyst på livet selvom du ikke får mat i tre døgn), og hvor mange som ble tatt inn hvert år. En tredjedel av årskullet med gutter, eller 10 000 stk. ble tatt inn hvert år, og vi ble minnet på hvor sinnsykt frivillig jentene har det når de eventuelt blir med i forsvaret: valgfri sesjon, valgfritt å gå videre, tre uker valgfri i tjenesten. Tygg på den, Ottar.

Så tok vi noen tester, hørselstest, synstest, fargeblindhetstest, ryggsjekk og vektmåling. Vi ble også kalt inn til kapteinen for å fortelle hva vi ønsket å komme til i førstegangstjenesten, og nei.. man kan ikke velge blant alt som står i brosjyren om førstegangstjeneste og sesjon, som vi fikk utdelt. To av ønskene mine var hvertfall uaktuelle.

Så en matte- og IQ-test. Det som var litt søtt her var at gruppen på ti mann og ei jente som tok testen sammen bestod av en rekke personligheter. felles var at ingen hadde ork til å svare på spørsmål fra militærmannen som forklarte oss hvordan vi skulle svare på oppgavene. han hadde forklart oss hvor vi skulle krysse av og forklart en eksempeloppgave. "Ola har 14kr, Kari har 19kr. Hvor mange kroner mer har Kari enn Ola?". Som sagt, ingen svarte. Men så, ut av det blå kommer en treg, litt slapp stemme og sier bestemt: "tre."

Vakten (som vi kaller ham fra nå av) ser så bak seg, på spørsmålene og leser eksempelet nøye for seg selv en gang til, før han leser det sagte høyt. Akkurat som istad, men tilføyer "altså 19-14." Den samme stemmen harker, holder litt på det, og bestemmer seg: "fire."

Nåvel, et matte-geni er jeg selv ikke, og jeg må innrømme at jeg ikke rakk å svare på alle spørsmålene i testen. Men man får jo sin selvfølelse av slikt. Så kom IQ-testen, hvordan man ser mønstre i ting skal bestemme hvor smart man er. Helt OK for meg siden jeg er universalsmart. Det var stort sett det. Jeg er veldig spent på om jeg kommer inn, jeg sa ja takk - men synet er som en muldvarp å regne, så det trakk meg kraftig ned. Jeg blir ikke prioritert som flyger i alle fall.

Christopher Dywik (kd)                                           Christian Carlsson (kd)

I en intervju i Svenska Dagbladet den 22 april förklarade försvarsminister Sten Tolgfors att han vill se fler kvinnor i Försvarsmakten för att på så sätt tillvarata kompetens som idag till viss del går förlorad. Det är bra. Däremot kan man starkt ifrågasätta försvarsministerns argumentation och förslag när det gäller hur vi ska nå målet med fler kvinnor inom försvaret. Tolgfors föreslår nämligen en översyn av antagningskraven för värnpliktstjänstgöring och menar att de fysiska kraven måste sänkas för att fler kvinnor ska få möjlighet att göra värnplikt.

Det märks att Sten Tolgfors saknar erfarenhet från egen värnpliktstjänstgöring. Alla som har gjort militärtjänst vet att de fysiska kraven är satta av en anledning. Alltför många soldater i våra svenska förband skickas årligen hem just för att de inte klarar av de fysiskt krävande utbildningarna. Soldaterna skadar sig på grund av dålig fysik eller så orkar de inte med. Det här är ett mycket allvarligt problem som fått till konsekvens att vissa enskilda soldater tvingas bära dubbla packningar ute i fält, helt enkelt för att stridsparskamraterna inte orkar bära sina egna. Vissa plutoner har dessutom fått svårt att lösa de egna uppgifterna eftersom alltför många soldater tvingas avbryta utbildningen och skickas hem. Det här är en realitet inom försvaret idag.  

I intervjun med försvarsminister Sten Tolgfors säger han att:

”Bra fysik och god hälsa är ett måste för att få göra lumpen. Men kraven på muskelstyrka i ben, rygg och skuldror är så högt ställda att de diskvalificerar många lämpliga tjejer”. 

Den som marscherat med stridsutrustning och burit packning vet att det är en stor fördel att ha en hyfsad muskelmassa i just ben, rygg och skuldror. Det är omdömeslöst av Tolgfors att vilja sänka de fysiska kraven i syfte locka fler kvinnliga värnpliktiga. Av allt att döma när det gäller avhopp och avbrutna värnpliktsutbildningar på grund av bristande fysik borde antagningskraven snarare höjas istället för sänkas. 

Visst stämmer det att vissa kvinnor inte klarar uttagningarna, liksom många män inte gör det. Vad Tolgfors inte förstår är att de höga kraven på muskelstyrka i ben, rygg och skuldror är en förutsättning för att soldaterna ska orka bära sin egen utrustning utan att åsamka sig själv eller sina kamrater skada. Om försvarsministern likt oss unga kristdemokrater vill göra det svenska försvaret vassare och effektivare så borde han definitivt inte sänka kraven för de som blir antagna att genomföra värnpliktstjänstgöring. Istället borde han fundera på om kraven inte borde höjas. 

Konungarikets säkerhet och försvarsmaktens bästa måste alltid stå i centrum för en försvarsminister. Svensk försvars- och säkerhetspolitik får därmed aldrig förvandlas till något slags genus- och jämställdhetsprojekt där kraven på soldaternas fysiska duglighet sänks i ambitionen att få fler kvinnliga värnpliktiga. Fler kvinnor inom försvaret är positivt men det krävs att varje soldat lever upp till de idag uppställda kraven.  

Christopher Dywik

Försvarspolitisk talesman för

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Christian Carlsson

Ordförande KDU- Stockholm Stad

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Två dygn innan gripandet skedde hade specialförbanden attackerat milisens högkvarter i nordöstra Kongo. Läget blev spänt och campen där svenskarna var förlagda utsattes för beskjutningar. Så här berättar Alm om själva gripandet "Det var tumult förorsakat av att personal upptäckt en man som försökte, som man uppfattade det, ta sig in på campen eller rekognoscera framryckningsvägar för en möjlig attack. Han kom in med bil och det var en slagsmålsliknande scen, skrik och liknande".

Hur det ser ut per enhet inom marinen varierar. Värsst drabbas 3:e Sjöstridsflottiljen som bara får 20 värnpliktiga istället för 132. Första ubåtsflottiljen minskar från 103 värnpliktiga till 60. Några uppsägningar av officerare blir det dock inte. Detta rapporterar Blekinge Läns Tidning.

Sedan Försvars Beslutet 04 har Gotland lämats utan ett försvar då P18 lades ned. Tidigare kan man ha tyckt att ett Gotland utan svensk militär närvaro vore otänktbart men det var det uppenbarligen inte för beslutsfattarna vid tidpunkten. Det Bo Pellnäs tar upp är långsiktighet kopplat till försvaret, det tar lång tid att bygga upp militär förmåga, det går snabbt att avveckla den och den dagen då det politiska klimatet förändrats kan förmågan kanske inte uppbådas i tid då den avecklats tidigare i politiskt lugnare tider.

"Politiska avsikter däremot är snabbt föränderliga, är som moln på himlen och kan över en natt växla från tal om fredlig samvaro till hot och påtryckningar."

Med dagens tyska och ryska ekonomiska intressen runt husknuten hur god är egentligen vår förmåga att hävda vår territoriella integritet. Avslutar med ett citat ur Pellnäs debattartikel. Det är en tanke som man kan önska att fler beslutsfattare kunde dela.

"Gotland har varit vårt, det är vårt och vi kommer att i all framtid hävda vårt innehav. Det får aldrig bli möjligt att helt sonika kliva iland på ön, förebärande sjönöd, nödvärnsrätt eller ett högst tillfälligt behov att försvara sina intressen.
Vem som än stiger iland måste tvingas att ta strid och inför världen begå en öppen fientlig handling."

Läs mer: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1125843.svd

På den Dannebrogssmykkede kiste en pude med de tildelte medaljer og så en hjelm, for sådan havde overkonstabel af 1. grad Christian Raaschou – kaldet ”Rocco” – ønsket det.

Ved den militære begravelse fra Vodskov Kirke var der en æresvagt fra Gardehusarregimentet sammen med Gardehusarregimentets fane, og Den Kongelige Livgardes Musikkorps spillede.

Omkring 450 personer var mødt frem for at sige det sidste farvel til Christian Raaschou, der faldt i Helmand-provinsen den 31. marts.

Til stede var de pårørende, familie, venner og kolleger og en række officielle gæster med forsvarsminister Søren Gade i spidsen. Desuden deltog Danmarks ambassadør i Irak Bo Eric Weber med frue, forsvarschefen, general Hans Jesper Helsø, chefen for Hærens Operative Kommando, generalmajor Poul Kiærskou, chefen for Gardehusarregimentet, oberst Ib Hedegaard Sørensen og den fungerende chef for Trænregimentet, oberstløjtnant Henning U. Sørensen.

Den amerikanske ambassadevar repræsenteret af forsvarsattaché Roger Coldiron, Captain (Navy), den britiske ambassade af forsvarsattaché Richard MacCormack, Wing Commander, og den britiske 52. Brigade af Oberst Andrew Campbell.

I sin tale sagde sognepræst Erik Boye:

”Christian er død, og det er forfærdeligt. Der er alt for meget, han aldrig får prøvet. Alt for meget han ikke kommer til at opleve sammen med jer. Og det gør ondt.
Det gør ondt, fordi han er død ung. Og når man er ung, så skal man ikke dø. Så skal man leve.
Det gør ondt, fordi han er død i krig. Spørgsmålet rejser sig uundgåeligt, om det var det værd?
Det svarede Christian vedholdende ja til. Han ville gøre en forskel. Og det skulle være som soldat.”

I kirken blev der sunget fire salmer. Altid frejdig når du går, Dejlig er jorden, Se nu stiger solen og Solen er så rød mor.

Efter jordpåkastelsen blæste en trompetist fra Den Kongelige Livgardes Musikkorps ”Last Post”, og derefter sang de mange forsamlede ”Der er et yndigt land”.

Til slut spillede musikkorpset ”Kong Kristian”.

Kilde: Hærens Operative Kommando (HOK)

Vi havde et interessant møde med vores vejleder forleden. Vi diskuterede vores casemuligheder. Vi har by the way valgt Forsvaret som casevirksomhed, der skal danne rammerne for vores projekt om corporate blogging.

Vores vejleder Nikolaj Stagis lyttede interesseret til vores betragtninger i forhold til projektet. Nikolaj bemærkede især, hvordan vi talte om at vores opgave fremadrettet blandt andet vil være at sætte os ind i Forsvarets samlede kommunikation og organisationens omverden – således at vi kunne pejle os ind på, hvad Forsvarets blog emnemæssigt med fordel kunne indeholde. Nikolaj anholdt denne tanke, og gjorde os opmærksom på at bloggens natur netop ligger i den løst kontrollerede kommunikation. Altså: at når man blogger skal man være opmærksom på, at man netop ikke kan bestemme indholdet eller styre kommunikationen på bloggen.

Det er naturligvis helt rigtigt. Det er da også derfor, at vi ved samtlige virksomhedsbesøg er blevet mødt med bemærkningen om, at de  respektive ledelser forholder sig kritisk og nærmest ængsteligt overfor bloggens ukontrollerede natur.

Men måske – og måske netop derfor -  er vores opgave blandt andet at sætte bloggens autonome karakter ind i en for organisationen vant kontekst. Bloggen er i mine øjne ikke kun et strategisk værktøj i den forstand at den udadtil skal give et mere personligt indtryk af en ellers tilknappet organisation. Indholdet skal være personligt og derfor bryde med de gængse rammer for virksomhedskommunikationen. Naturligvis skal den det.  Men bloggen er i mine øjne også redskab, hvor virksomheden kan forsøge at præge, foregribe og monitorere den kommunikation som foregår i virksomhedens omverden.

Det er et sprog som alle ledere forstår. Bloggen kan i mine øjne sættes ind i et mere omfattende strategisk apparat, som ikke nødvendigvis griber hæmmende ind i blogkommunikationen. Det er dog naturligvis en balancegang, som man skal være opmærksom på – ellers bliver bloggens først utroværdig og derfor i sig selv værdiløs.

Med venlig hilsen Rasmus Duus  

Samtidigt har det blivit klart att Nordic Battlegroup skall avvecklas. Huvuddelen av soldaterna har kontrakt fram till november. Om det inte blir någon insats kommer soldaterna istället att bemanna styrkorna i Afghanistan och Kosovo under hösten 2008 och våren 2009. NBG:s soldater är övade för uppgifter utomlands och därför vill Försvarsmakten ta tillvara på deras kompetens genom att låta dem genomföra utlandstjänst även om det inte blir någon EU-insats. "En följd av denna åtgärd blir också att Försvarsmakten, som befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation, kan spara 20–30 miljoner kronor" säger chefen för Försvarsmaktens förbandsproduktion Göran Mårtensson.

Men om man leser selve saken er det liten tvil om hva det svenske intiativet egentlig handler om, hør bare: "Projektet bottnar i det norska försvarets upphandling av nya stridsflyg, en process där svenska Gripen tävlar mot Joint Strike Fighter och Eurofighter. Saab fick under upphandlingsprocessen en förfrågan om att etablera ett långsiktigt civilt norsk-svenskt industrisamarbete, och Marcus Wallenberg (les: Sveriges mektigste finansmann) har sedan dess haft en nyckelroll under samarbetets framväxt. Saab har vikt 15 miljoner kronor för att säkra projektets inledande finansiering, men några formella kopplingar mellan Nordic Climate Cluster och Jasförsäljningen finns inte, enligt inblandade parter."

Fortsatt noen som mener journalisten i E24.se ikke skulle sett noen problem i denne hyggelige miljøstiftelsen som viser seg være en del av anbudet svenske må oppfylle for å få bli med i kampen om å levere jagerfly til det norske forsvaret?

Vi kanskje må følge disse miljøkjempene i Nordic Climate Cluster fremover. Journalisten, Jacob Bursell, i E24 kanskje også burde ha noen som fulgte med hva han holder på med. Akkurat nå virker det som ha spiser lunsj med de store så de kan få betalt i ukritisk journalistikk på beste "sendeplass".