Gamla goda synder. Vi tror inte att Mr Kirschsteiger någonsin såg när det begav sig. Han hade 'hållit på' och gått över styr i redan flera år då, men har sedan, till vår häpnad, fortsatt. Sommarens (2008) nedslag i TV4 var bland det mest, hm, vi sett. Tur att Sommartorpet ryckte upp sig och kanalkrockade bort Ernst med något riktigt sevärt. Tack för att ni pratade budget och visade på mödorna, hantverket. Fler pärl-dekorationer eller syltrecept vill vi inte ha!

Vi visade filmsnutten för höjdare på SVT när det begav sig, och de ansåg oss vara oförargliga nog att inte göra något åt det faktum att vi samplat några takter Sommartorps-intro.

Det som står allra högst på min önskelista nu inför hösten är den här läckra stekspaden. Går i höstens färg mörkgrått!

Passar alldeles utmärkt till en nyvaxad titanpanna av märket Tefal. En tidlös klassiker!

Jag hoppas så småningom lyxa till det riktigt ordentligt och även köpa ett set snyggt kromade ballongvispar. Man får ju ståfjång bara man tänker på hur fluffigt moset kommer att bli.

Tänk att göra en citronvinägrett med zest från det här rivgärnet. Vattnas redan i munnen!

Vid ett krogbesök i helgen såg jag den här pjäsen som en kock använde. Man kan ju bara drömma om att köpa en sådan själv. Kolla in formerna och finishen!

Kolla även in den här sexiga vattenkokaren för bara 449 kronor!

Parodi på alla tjejers modebloggande Ni vet vilka ni är! ;-)

Okey, jag börjar med det elakaste: människor som jag tycker förtjänar en hård pik i baken... eh, en verbal pik, och inte en dansk pik... brukar jag döpa om under parodierande former och uttryck.

Förre näringsminister Björn Rosengren blev "Björn Rosenblom". FP-ledaren Bengt Westerberg förvanskade jag till "Bengt Wettefan". Vår nuvarande försvarsminister, Sten Tolgfors, har redan fått ett öknamn av sin företrädare. Men i min version blev han Sten Talgfors ända tills det spontant utvecklade sig till Sten Talgfett. Det är inte mitt påhitt, men jag har fnissat till när någon skrivit "Mona Muslim". Mest därför att jag ser cyniskt på hur illa hon skötte integrationspolitiken på sin tid, men skulle i alla fall ut till landets varenda moské och visa upp sig. Med Mona som fiende behöver Sverigedemokraterna inga vänner, för att travestera ett uttjatat uttryck.

Nu är det inte min normala natur att mobba folk. Eller i vart fall inte skryta om att jag gör det. Men när det kommer till politiker och andra makthavare känns det på något besynnerligt vis lite mera tillåtet...

För vad har vi att ge igen när vi är missnöjda med deras beslut? Skicka ett brev med ordet NEJ skrivet på ett papper med jättestora bokstäver? Grattis, du kommer vinna en alldeles egen aktmapp hos SÄPO, min vän.

Egentligen hade jag tänkt posta något om hur parodiskt det är att (s) nu efter Rysslands utflykt i Georgien kräver att regeringen stoppar nedrustningen av svenska försvaret. Jag har två saker att säga om det:

(s)-politiker är oförskämt historielösa och bryr sig aldrig om att ens titta en mandatperiod bakåt för att se vad de ställt till med. Den svenska tigern tappade nästan allt garnityr under deras regim.
Och borgerliga politiker borde skämmas över att man inbillar sig att Sverige bara behöver ett försvar för att åka ut på jamboree med FN. Det märks att 60-talisterna tagit makten; de minns inte krigsårens oro och plåga. Fan, minns de inte ens Kalla kriget?

Fast om detta tänker jag inte alls skriva om - inte den här gången i alla fall...

Hälsar Eder Peter Harold

[sumber: ePaper Koran Tempo, edisi 19 Agustus 2008]

Layak dan tidak itu mungkin relatif, tergantung dari mana kita melihat. Yang jelas, menurut koran yang ringkas dan cergas itu, beginilah rincian uang yang masuk dan keluar dari kantong para wakil rakyat kita di Senayan.

Pendapatan:
1. Take-home pay: Rp 45 juta/bulan.
2. Dana kunjungan ke konstituen: Rp 2 juta/bulan.
3. Uang reses (empat kali dalam setahun): Rp 31,5 juta/reses

Angka itu masih ditambah dengan pendapatan lain, baik resmi maupun tak resmi, misalnya pesangon perjalanan, uang hadir di setiap rapat pembahasan undang-undang, uang saku dari sebuah kunjungan ke departemen, dan sebagainya. Angka ini tak terlacak, tapi diperkirakan cukup besar, bisa puluhan juta per bulan.

Potongan (setiap partai berbeda-beda), misalnya:
1. Setoran ke fraksi: rata-rata Rp 2 juta.
2. Setoran ke dewan pengurus pusat partai: Rp 7,1 juta
3. Membiayai aneka kegiatan konstituen: Rp 10 juta

Lantas, sebagai anggota dewan legislatif yang tugasnya menyusun dan membuat undang-undang, bagaimana kinerja mereka? Ternyata seperti ini ...

[sumber: ePaper Koran Tempo, 19 Agustus 2008]

>> Selamat hari Selasa, Ki Sanak. Apakah hari ini gaji sampean masih ada sisanya?

Kender i det når man sidder oppe foran computeren. Der er ingen grund, ikke engang du kan svare på hvorfor du ikke bare går i seng. Og så er det at overpringshandlingerne træder i kraft, for egentlig skulle man jo noget i morgen, men jeg skal liige...

I morgen skal jeg for eksempel ind til The Mall. Kamil skal have noget træningstøj til sit projekt-bliv-lettere, de skal begge have købt sig deres telefoner, så vi kan begynde at bevæge os længere end råbelængde væk fra hinanden, og jeg skal have købt nogle flade sandaler, jeg kan gå rundt i, så jeg forlænger min levetid uden diskusprolaps. Ergo skal vi afsted i god tid, for i morgen aften skal vi også til intromøde med alle de nye studerende - også de nye amerikanske. Det bliver en super måde at møde de "indfødte" på, så jeg har al mulig god grund til at gå i seng lige mette vuns, men det gør jeg så ikke. Jeg poster nye indlæg, glor på min gode ven youtube, og forklarer mig selv at efter den næste video går jeg i seng. Jeg skriver endda dette indlæg længere end det behøvede at være, bare for at trække tiden! Nå men her kommer de så - videoerne - og jeg har kørt to temaer i aften, dyr der bliver forskrækkede og parodier på kendte amerikanere.

Panda bliver forskrækket

Hamster med store øjne

Lemur bliver forskrækket

Kat får chok

Obama og Clinton i duet

Beoncé og Destinys Child

Parodi på Project Runway

Parodi på Shakira

James Blunt

Heroes-parodi

Sex and the City!

Desperate Housewifes

Og in case du er kommet helt herned... Nej jeg har ikke noget liv og ja jeg keder mig rigtig meget. Godmorgen allesammen!

John Kerry vs. George W. Bush:

Presidentvalget i USA:

Året 2007 kort oppsummert:

Om Bush' andre periode som president:

What we call the news:

Good to be in DC!

Året 2005 kort oppsummert:

Oooog der. Ikke vær så dypsindig, din tøysing. Jeg har ikke postet på hele tre (fire?) eller fem dager, så jeg tenkte å bare spontanskrible littegrann. Jeg skal ikke engang se over hva jeg har skrevet, så vill er jeg. Det tar helt av i dag. Fy faen Daniel, du må SPENNE PÅ! Uansett, her er en parodi på en anime-opening (fordi alle anime-openings er tullete sanger med ufattelige, som i uforståelige, metaforer)

~Withering moonlight~

av Daniel "Deepfinker" Guanio.

[...]

Moonlight flower blossoming

hold it, hold it, starlight emerging

fleeting thoughts passing by as rippled wind

HOVER LOVE HOVER LOVE

Milky guts surging as the cloud!

Bakemono SKIES SKIES SKIES

See the flutter of a propaganda falcon!

BYEBYEBYEBYEBYEBYE BYEEEEE

Everything eventually - probing reality - crisp and clean winter spleen

Nåh, gå tilbake til livet ditt (din soper).

"Bonde til G4"

"Bonde til G4"

Coopa var i gang med en av sine bedre sjakkøkter. Alt pekte mot vidgjeten ære og overstrømmende intellektuell anerkjennelse. Han skulte på motstanderen sin og tenkte så det knakte. Selve knakingen lød fra en taktfast tramping i gulvet, men skulingen og tenkningen var reell. Ryggskjell dirret idet en kopparret hånd med klør gjorde sitt mest avgjørende trekk:

"Bonde til G4"

Motstanderen utførte, mot all sannsynlighet, et langt mer intelligent trekk. Det innebar å flytte brikken til et annet sted på brettet. Et sted på brettet som eksponerte kongen til Coopa umiddelbart. Sjakkmesteren Lugi rynket arrogant på nesen og avsluttet trekket med å supe til et glass rødvin, et glass rødvin som var bestilt idet sjakktrekket pågikk. "Slik sjakkfinesse skal man lete lenge etter..." mumlet en av tilskuerne. "Det ser ut som en...", hvisket noen små skilpadder.

Coopa flakket med blikket og sonderte spillerbrettet etter alle lovens regler. Han tenkte med enda større knaking enn før. "Er det virkelig en...?" Folkene som sto klynget rundt Coopa og Lugi i det dårlig opplyste publokalet begynte å berøre sannheten. "Det er en-", begynte mengden, "en helt ren og klar-", fortsatte Lugi, "SJAKK MATT!", avsluttet publikum med et tordnende brøl. Coopa stivnet og stirret på mannen foran seg. Han hadde en velstrøket, finsnittet dress i lysegrønn, og under en matchende golfhatt svulmet det av svarte krøller.

"DU LIKER Å SE ANDRE TAPE", konstaterte Coopa. "DET GIR DEG EN PERVERS NYTELSE" Den brummende og følsomme stemmen bar preg av sorg. "GRATULERER", meddelte Coopa, "DU HAR SÅRET MEG" En intens stillhet senket seg over lokalet. "DU HAR SPARKET MENS JEG VAR NEDE" I bakgrunnen gjorde tre av tilskuerne det de var ansatt for å gjøre, og hostet nervøst. Alle visste at det var en obligatorisk stemningsnisje, men det hadde en fin effekt. Lugi betraktet den triste monsterskilpadden med usikkerhet og stålgrå iris. "DU ER EN", begynte Coopa, før han hvisket "en slemming"

Han begynte å strigråte, og flere av publikummerne trakk seg tilbake for å holde seg tørre. Noen gjemte seg bak et av lokalets mange tresøyler; det var en gammeldags, Tyrol-inspirert bar.

Etter et par emosjonelle utblåsninger reiste Coopa seg opp og dro til Lugi midt i tinningen. For sikkerhets skyld ble den nå bevisstløse italieneren rundsparket mot horisonten. På samme tid:
En ond plan ålte seg langs bakken, snek usett gjennom noen jentegarderober og plantet tilværelsen sin i bevisstheten til Coopa. Det ble illustrert på et hysterisk morsomt vis: en lyspære svevende over hodet, med stake og djevelhorn.

"Jeg lar'ere værra her litt aleine, prinsesse", informerte Soppe. Han snudde seg som en maskin og trampet i retning kjøkkenet. Den vakre sommerdagen og det utrolig grønne gresset gjorde sitt for å heve en falsk idyll. Vinden rusket i trærne lik en mor rusker i sitt barns hår. Overmodne kirsebær falt til bakken lik et kadaver fra en viss altan. "Kaken får du når jobben er gjort, vesle røver", blunket Peech i et forsøk på å være autentisk. Mario, som var to hoder lavere enn prinsessen, kikket opp på henne i forundring. "Hva er det jeg skal gjøre? Hvilken kake?"
"Helt nøyaktig?", hun blunket forførerisk, "du skal holde øye med Coopa. Han har utmerket seg en del på det internasjonale soppmarkedet i det siste, og det gir meg en dårlig følelse i underlivet"
"Det kan jeg gjøre noe med", mumlet Mario, men fikk en sylskarp respons: "Hva sa du, lille mann!?"

"Disse mistenkelige oppkjøpene kan jeg -" Mario hadde selvskrevne planer om å avslå denne lyssky tjenesten, "dessverre..." Han noterte at Peech hevet brystkassen og kneppet opp noen knapper, "absolutt ikke" Peech bøyde seg mot Mario og lettet litt på sløret, "aldri i livet la passere ubemerket! Jeg er den rette!"
"Åh, så (host) deilig, Mawio" Hun kneppet igjen, reiste seg opp og fikk et iskaldt flir om de glaserte leppene. Prinsessen betraktet den fine utsikten i noen stille sekunder, noe Mario også gjorde, men fra et litt annet ståsted og med en litt annen type utsikt. Peech lå i dype tanker akkurat nå. Hun hadde nemlig krysset synsvidde med en merkelig prikk i lufta, som kom nærmere og nærmere...

Er det en fugl? Er det en kakespade? Er det to nakne statsvitere på tandemsykkel? På samme tid som prikken var størst (og i all betydning ikke var en prikk lenger) knuste verandadøren til Prinsesse Peech med et voldsomt brak.