Bloggen Ekonomisk Demokrati: Lyft pengarna från banken den 16.oktober

 Alan Greenspan... Zeitgeist - Addendum (fortsättningsdel)

FRA-law comming into place…

Blandade länkar:

Vaken.se

Ron Paul om dagsläget

The Economic Collaspe and Imminent Martial Law.

US troops on US streets (2/2)

Stocholm smygprivatiserar vattnet

Democracy now

Konsten att skapa börskrascher - Del 2

“Al Gore - rik på att ljuga”

Europeisk uppgörelse

Nu ska det handla om en intressant sak igen, nämligen hot m.m emot det fascistiska nätverket Värmland mot rasism.

För mer info om det hela: Gå in på http://www.vf.se/Nyheter/Karlstad/2008/Oktober/Vecka-40/Allvarlig-upptrappning.aspx och läs vad som står vad som står där.

Ja, precis som många andra gånger så tar media inte heller denna gång upp helhetsbilden om det hela, jag tänker nu på vad det är för grupper som står bakom nätverket Värmland mot rasism.

Det är nämligen så här att Värmland mot rasism är en rakt igenom starkt fascistiskt och antidemokratiskt nätverk, jag har ju skrivit om det tidigare.

De grupper som är med i nätverket är Röd kommunistisk ungdom (RKU), Karlstads LS (Syndikalisterna) och Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF) samt enskilda ungdomar.

Dessa tre grupper är en samling fascistiska bråkstakar som bara har en enda sak i huvudet, nämligen att propagera för sitt fascistiska budskap och med alla medel som går hindra oliktänkande ifrån att uttrycka sina åsikter och värderingar.

Dessa organisationer säger sig vara emot rasism och nazism samtidigt som de själva är fascister, eftersom de vill att alla ska ha samma åsikter och värderingar och att ingenting annat än detta accepteras.

De påstår också att de är för solidaritet och för alla människors lika värde, men det är de inte eftersom de inte vill att det ska finnas människor med andra åsikter och värderingar än de själva.

Men allt det här vet ju oftast inte vanligt folk någonting om, eftersom media naturligtvis inte granskar dessa fascister..

Vad är man om man inte kan acceptera och respektera andras åsikter? Vad är man när man gör allt vad man kan för att stoppa människor som inte tycker som en själv att uttrycka sina åsikter och värderingar? Jo, man är fascist.

Och det är just precis vad Värmland mot rasism och de grupper som är med i detta nätverk är, nämligen en enda stor samling antidemokratiska fascister.

Så det där falska snacket om alla människors lika värde som de kör med håller inte den här gången heller.

Den nye centrum-venstre tænketank Cevea, der blev lanceret for lidt over en uge siden, lancerer nu en uddannelse, der skal være en af tænketankens hovedaktiviteter. Det skriver flere danske dagblade (*) og i Information findes en længere artikel og en kronik. Uddannelsen skal"[...] uddanne progressive meningsdannere, der kan tænke selvstændigt, formulere kritik og ikke er bange for at sige Konsensusdanmark midt imod", udtaler Anders Dybdal, Cevea's uddannelsesleder, i en pressemeddelelse.

At der er behov for sådan en uddannelse er Cevea selv et meget godt eksempel på. Siden lanceringen for 11 dage siden, er der bortset fra en noget tynd analyse om danskhed, ikke kommet de store tanker ud af Cevea. Dette gav sig også udslag i en debat i Deadline mellem Jens-Jonathan Steen, direktør for Cevea, og Martin Ågerup, direktør for Cepos, der endte i en forudsigelig stillingskrig, mellem regulering og marked. Jan Øberg kommenterer på sin blog debatten således:

"Ingen siger noget uden for boksen, den boks der hedder det kapitalistiske økonomiske system. Og så vidt jeg opfanger det hele – det var lidt søvndyssende må jeg indrømme – kommer ingen af dem med en eneste idé."

Joachim Sperling har på sin blog en lignende udlægning af debatten:

"Jens Jonatan Steen roder sig ud i substansløse forklaringer i modsætning til Aagerup, der kører i sædvanlig stil."

Der er ikke så megen tvivl om, hvilken af debattørerne, der favoriseres her, men alligevel udlægges den ene fløj som substansløs, og den anden som fordudsigelig. Det er altså heller ikke her de store idéer, der har gjort indtryk.

Cevea's egen idéfattigdom er altså et udemærket bevis på behovet for nye politiske fritænkere - spørgsmålet er, om Cevea kommer til at lykkes med at opfylde dette behov.

Personligt synes jeg, det ville være spændende, hvis en centrum-venstre tænketank virkelig stillede sig kritisk an over for eksempelvis den universelle velfærdsmodel, lighedsbegrebet, tolerancebegrebet eller solidaritetsbegrebet, og overvejede - ikke blot, hvordan disse begreber bringes ind i det nye århundrede - men hvorfor, vi overhovedet skal have dem med. Det ville være at angribe selve hjerteblodet på venstrefløjen, og efter min mening er det netop det, en tænketank skal kunne. Det bliver spændende at se, om de progressive meningsdannere, der kommer ud af uddannelsen er villige til at tage denne opgave på sig.

(*) Pressemeddelelsen, Politiken, Berlingske, Jyllandsposten, Kristeligt Dagblad.

Mit nye udtryk hedder "at have et stort communio" (ordet "communitas" kan også bruges). Communio og communitas er latinske ord og betyder fællesskab. De to ord har dog to lidt forskellige betydninger:

Communitas refererer til et ubestemt/ustruktureret fællesskab, hvor mennesker har lige muligheder og hvor der eksisterer en reel fællesskabsfølelse. Communitas definerer en fællesskabsfølelse, hvor elementer som social lighed, solidaritet og sammenhold finder sted.Det er for alle mennesker, der kan og ofte sætter andre mennesker og fællesskabet før en selv.

Communio refererer til det at være sammen om ting - det at dele oplevelser, føleleser og muligheder med andre. Communio definerer en sammenslutning, et kammeratskab eller en enhed. Og så kan man jo vælge det ord, man synes passer bedst i sammenhængen ;-) "Frihed til at vælge."

Jeg håber min lidt alternative tanke møder opbakning rundt omkringfra. Udtrykket har manglet - her er det.

I hope you remember I told this week would be crazy... just have a guess why I post today, Tuesday.

Let's have a look at the calendar:

- Wednesday Sept. 24th:

1. Premiär @ Layer Cake Lounge with Ludde
2. ESS @ Marie Laveau with Cristian Dinamarca, Özgur Can
3. Klubb Democrazy @ Snaps

- Thursday Sept. 25th:

1. Roger Sanchez @ Ambassadeur
2. Premiär Radio 107.5 @ Café Opéra
3. Thursday @ Solidaritet with Charles Gudagafva and Darwin & Backwall

- Friday Sept. 26th:

1. Danger @ Debaser Medis
2. Koloni Records Release Party @ Grodan with Jakob Adler and Boeoes Kaelstigen

- Saturday Sept 27th:

Surprise !!

My preference for Wednesday goes to the Layer Cake Lounge. Ludde is one of my friends and he's gonna play some nice house as he got the secret. At the bar, just ask for a special cocktail to the bar tenders (Jens especially) and you won't be disappointed. See you there tonight !!

[edit] Özgur Can is a really good DJ and it must be one of the first time he plays in Söder, so if you hate going in Stureplan, just head to Marie Laveau to listen to some house and deep house in the cellar !

On Thursday, I would definitely advise you to go in Ambassadeur !! It's 140 SEK for this great DJ... But Charles' warm ups in Solidaritet are longer and longer and it's worth listening. Charles Gudagafva plays some really appreciable deep house and plays a good introduction to DoB style (progressive house to electro).

For Friday, Debaser of course with DANGER. Surkin cancelled their performance in Debaser and instead, we are offered Danger... it's even better according to me. Go to his Myspace to have a look at its abilities.

--

Rob

today is 9/11 ! AAAhhh !!

Is there a better night to go out ? It's gonna rumble tonight !!

Well, where to start...

Tonight, you're going to get used to that but I advise you to go once again in Solidaritet!! Why ? There is a DJ battle between Chris Boshell & Paddy Sheridan from Ireland and Darwin & Backwall from Sweden. This is gonna be a two-style battle but I think it's a good place to try if you're lost in Stockholm this Thursday. DoB are always having so much fun playing together that they are at least worth seing live. For the two other lads, they are used to go in places like Ministry of Sound in London or play in front of few thousand people in Creamfields... they may know how to deal with the crowd! You can also go in Spy Bar (Uteservering in Humlegarden) from midnight to appreciate Adrian Nilsson and Jonas Jarefors who will play many different kind of music but in a nice and open place! They will play for ExtraAllt.

On Friday, you can also head to Solidaritet!! (maybe I should stop do some more advertisement for them...) Once again, two DJs who are able to play the music people like. Alex Moreno (who I discovered live recently) who plays some nice electro to trance music and Bobby Malmlin who comes back from Poland and its Hity Na Czasie Festival (130.000 persons...). But if you prefer everybody's music (I mean the one you have on radio!) you can go to Göta Källare and its Klubb 360. There are many rooms from House to RnB and even more. It is not my favourite club but the little room upstairs had all my attention when I went there. Why go there? If you're less than 23, you should go and try this club and if you've always preferred Söder to Stureplan, then it's a place for you!! (last point, it's only 80 SEK)

On Saturday, the only party that had my attention is the one in Ace. The people will be young for sure but the music will completely smash you up. MRTN from Stockholm Beat Connection will play with Cristian Dinamarca (see previous posts). I bet on some great fidget house for a night to remember. Be careful, the small room has a really loud sound so take care of your ears.

For the other clubs, Saturday is another normal clubbing day and Sturecompagniet, Solidaritet or Hell's Kitchen will welcome you as the usual ! Take advantage of the all night running subway.

Have fun and see you next week.

--

Rob

Demonstrera mot högerpolitiken - För rättvisa och gemensam välfärd

Tisdagen den 16 september, Sergels torg, kl 17.30

Tal bl a

Göran Greider

J-E Gustafsson, ordf i Nej till EU

Lars Lundberg, vice ordförande Byggnadsarbetarförbundet, Gävle avd

Deltagarna på det Nordiska sommarlägret ville visa sin solidaritet med de fem kubanerna, Gerardo Hernandez, René Gonzales, Ramón Labañino, Antonio Guerrero och Fernando Gonzáles, som lagvidrigt sitter fängslade i USA.

Ett likalydande brev blev sänt till var en av de fem och blev dessutom förmedlat till det kubanska folket genom Kubas ambassader i Norge, Danmark och Sverige.

Brevet till de fem:

Till (namnet på var en av de fem)

Oslo den 5 juli 2008

Kära kamrater och bröder.
Medlemmar av NKP, SKP, DKP och KPiD som deltog på Nordiskt sommarläger i Norge, sänder er våra solidariska hälsningar.
Vi bekämpar alla imperialismen, som med hjälp av terror och krig, för att nå sina ekonomiska och politiska imperialistiska mål, under parollen om att ”bekämpa terrorismen”.
Vi gör vårt bästa i våra länder för att informera om ert stora bidrag i terrorbekämpelsen mot den Miami baserade kubansk-amerikanska terrornätverken. Och om er orättfärdiga och politiska fångenskap, som med all tydlighet visar USA regeringens dubbelmoral, då de samtidigt låter terrorister som Luis Posada Carilles och Orlando Bosch gå fria i USA.
Alla ärliga människor, världen runt, stöder er och er sak.
Vi vill i september 2008 arrangera möten och demonstrationer för att uppmärksamma de tio åren som har gått sedan ni orättfärdigt fängslades på politiska grunder. Vi vill öka pressen på USA:s regering för att ni skall bli frigivna.
Tillsammans med folket i hela världen kräver vi er frigivning.

Brevet blev undertecknat personligen av alla deltagarna på sommarlägret.

Ikke mærkeligt at indkomstpolitikken spiller fallit

Når A opfordrer B til at være solidarisk, betyder det at i de fleste tilfælde, at A er brandegoistisk og nu vil indoktrinere B til at varetage A´s snævre egeninteresser.

Opfordringerne til solidarisk løntilbageholdenhed har vi fået mange af fra gammelpolitikerne. Aldrig har det hjulpet.

Odense-professoren Jørn Henrik Petersen forklarer hvorfor: ”Opnåelse af prisstabilitet eller reduceret prisstigningstempo betragtes som et kollektivt gode. Den enkelte kan nyde fordelene af dette gode, hvad enten vedkommende selv bidrager til omkostninger (i form af tilbageholdenhed) eller ej. Alle vil ræsonnere, at man selv kun er en lille del i det store spil, og hvis man selv kan unddrage sig omkostningerne ved tilbageholdenhed, vil man være i den bedste af alle verdener. Da alle ræsonnere på denne måde, kan det ikke undre, at indkomstpolitikken gang på gang spiller fallit”.

Mogens Glistrup

Fandens værk

Om politiske pampere, socialdemokratiske i særdeleshed, skriver Politiken bl.a.:

"Politikere i bestyrelser har Fanden skabt, en mørk dag i ondt lune.

Det mest hårrejsende eksempel er som bekendt socialdemokraten Birte Weiss, der for at få køns-og formentlig også partifællen, Hanne Sommer, gjort til chef for radioavisen ville "majorisere" sin politik igennem ved at tillæge sig selv en ekstra stemme i bestyrelsen (Radiorådet).

At det aldrig kan have været meningen at ansætte husets chefer ved 13-13 afstemninger i bestyrelsen, anfægter ikke fru Weiss, for hvem det eneste der tæller åbenbart er, hvad man kan slippe af sted med - og at hun med sit standpunkt fejer ikke bare den daglige ledelses, men også personalets klare ønske af bordet, er givetvis bedøvende ligegyldigt for denne socialdemokratiske politiker. Når de kommer i arbejdsgiverrollen, bliver solidaritet og medindflydelse som man så ofte har set det pludselig til en by i Rusland".

Artiklen stammer fra avisen: Politiken

Kæmp for din frihed, dansker!

Danmark befinder sig i krise. Det er ikke kun en økonomisk krise. I den del af Danmarkshistorien, hvor vi har haft folkestyre, er der ingen, der har fremkaldt så sygelige tilstande i landet som socialdemokraterne. Ved deres ødselhed har de ruineret os, og så er det endda ikke det værste, thi under socialdemokraternes indflydelse er hele mentaliteten i Danmark blevet pilrådden.

Socialdemokratiet er blevet et ideologisk parti, som støt arbejder på at gøre Danmark til en socialistisk stat. Det idealsamfund, som socialdemokraterne troede, de var ved at opbygge, er på vej til at udvikle sig til en katastrofe for det danske samfund. Socialdemokraterne har umyndiggjort befolkningen. Udformningen af det enkelte menneskes liv er af Socialdemokratiet ved at blive gjort til et fælles anliggende, hvor ingen kan gå sine egne veje, uden at beskyldes for at bryde med almenvellet. Alle afgørelser skal træffes i solidaritetens hellige navn, og den, der har en anden opfattelse, har sat sig uden for samfundet og beskyldes for at være egoist. Socialdemokratiet ønsker, at den danske befolkning skal tabe troen på det enkelte menneskes ansvarlighed. Ansvaret skal overtages af samfundet d.v.s. Socialdemokratiet.

Det er Socialdemokratiets angreb på det enkelte menneskes ret overfor staten, der skaber den politiske uro i Danmark. Det er Socialdemokratiets tro på, at den, der har magten, også har retten. Retten til i den mindste detalje at tilrettelægge den enkelte danskers tilværelse. Uroen i den danske befolkning skyldes Socialdemokratiets ønske om at ændre Danmark til en egentlig socialistisk stat.

I 80`erne MÅ DANSKERNE gøre op med sig selv, hvad vi ønsker. Ønsker vi at forsvare det enkelte menneskes ret overfor staten, eller ønsker vi, at vi alle må bøje nakken og indrette os efter, hvad en håndfuld mennesker i Socialdemokratiets og fagforeningens top ønsker.

Fremskridtspartiet tror på, at danskernes vilje til at vælge frihed ikke kan knægtes. I 70`erne og her i begyndelsen af 80`erne har det kun været Fremskridtspartiet, der har turdet at gå imod Socialdemokratiet. Det er derfor et umådeligt ansvar, vi alle har. Ansvaret for kommende generationers frihed og ret hviler på Fremskridtspartiet som Socialdemokratiets arvtager. Socialdemokratiets dage er talte – fremtiden tilhører Fremskridtspartiet.

Leder

Det ”socialistiske” liv

Man fristes til at tro, at socialismens mål i Danmark er, at have fuld kontrol over alle danskeres liv, fra vugge til grav. Når børn fødes, kommer en sundhedsplejerske, der ud over at måle og veje barnet, blander sig grundigt i børneopdragelsen. Samtidig opfordres man kraftigt til, at sende sit barn i vuggestue. Og når pædagogerne i institutionerne først får fingre i børnene, er det ikke sjovt at være forældre. Børnenes prægning hjemmefra bliver modarbejdet, og det forventes at alle hjemmets problemer bliver diskuteret med personalet i institutionen. Hvilket de bruger lang tid på, internt, at snakke om. Og endelig er det ”uansvarlige forældre” der selv passer børnene i hjemmene, hørte jeg to socialister sige i den kommunale valgkamp. Sikkert fordi forældrene ikke kan opdrage børnene godt nok, til at blive ”gode socialister”.

Gennem skoletiden er det også pædagoger der har fat i børnene. Men heldigvis ikke i samme grad. Der er forskel på lærere og skoler, selv om det er svært for en ikke-socialist at opholde sig på lærerværelser.

På arbejdspladserne skal vi alle være solidariske, hvad det så end betyder, og være gode fagforeningsmedlemmer. Og hvem sidder på fagforeningerne? Hvis man ikke vil være medlem der, må man enten have en arbejdsgiver uden overenskomst, være selvstændig, eller søge nyt job – hvilket let fører til arbejdsløshed. Og på landets bistandskontorer ved vi, at de ikke deler vores holdninger.

Når vi bliver pensioneret får vi endelig fri. Socialisterne kan ikke lægge beslag på den periode. Men bare vent, måske skal vi en dag i beskyttet bolig eller på plejehjem. Så har de os igen.

På trods af ”pædagogiseringen af samfundet – også gennem Tv – er det imponerende så mange der har modstået, og er blevet borgerlige. Men det er desværre ikke nok. Vi må have gjort ”såkaldt frivillighed” til frivilligt, og ikke en samfundsopgave. Alle burde have fuld indflydelse på deres eget liv, og ikke have det ”administreret” af solidariske hensyn.

"Vi har lyckats jobba fram ett förslag som borde kunna köpas av regeringen. Vi får stopp på det stora problemet: en generell mass­avlyssning av svenskar. Signalspaning som börjar eller slutar i Sverige ska inte tillåtas, säger riksdagsledamoten och FRA-­kritikern Fredrick Federley (c)."

FRA-kritiker är väl nu inte Federley - jag har inte hört någon kritik mot myndigheten FRA - men han har uttalat oro för den lag som skulle kunna ge FRA möjlighet att granska privat kommunikation. Och nu har han, och Centern, lyckats "jobba fram ett förslag" om att signalspaning som "börjar eller slutar i Sverige" inte skall tillåtats. Men vad betyder det? Notera disjunktionen. Varken det ena eller det andra skall tillåtas.

FRA:s personal sitter i Sverige - det är i Sverige själva spaningen, verbet - aktiviteten, både börjar och slutar. Det kan inte gärna göras otillåtet. Det är något annat som avses.

Partiets försvarstalesman förklarar att "k­ommunikation där ”en svensk dator eller telefon är inblandad” inte ska utsättas för spaning. All information som skickas till mig eller från mig, till ett annat land eller inom detta land, är alltså enligt förslaget undantaget. Men betyder det verkligen det? Då tappar man väl hela funktionen med lagen? Och går det verkligen att särskilja denna information utan att på något vis granska dess innehåll? Annars är ju Centerns förslag bara tomt och är det på detta sätt tomt så är det riktigt illa, för då är det ett försök att ljuga för oss.

Men, fine, låt oss lagreglera det utifrån förslaget. Om Regeringen i lag förbjuder myndigheten FRA att granska all information - vare sig genom automatiska granskningsverktyg eller manuellt - som kommer till eller från min dator eller telefon så skulle jag vara ganska nöjd för egen del. Det viktiga är här juridiken, inte tekniken. Inskränkningen i myndighetens möjligheter måste förbjudas. Bäst är om det kan göras brottsligt, att införa ett straffansvar. Ett legalt, övervakat och sanktionerat förbud härvid skulle väl tysta de flesta kritiker. Och potentiellt granskade som lämpligen lägger servern i Sverige. Men jag förstår allt mindre vad lagstiftaren då tänkt sig att FRA skulle använda sina nya befogenheter till.

***

Många jublar: Äntligen, säger dom. Men en följdfråga: Hur blev vi så nationalistiska? Borde vi inte bry oss om även våra europeiska vänners rätt till privacy? Förbudet borde väl omfatta även dem, om de inte är terrorister eller brottslingar? Vad gör Sverige när det estniska företaget, vars kommunikation fallit inom FRA:s granskning, begär upprättelse för sin kränkning? När bulgaren som fått sin e-post läst vill ha kompensation?

**

Uppdaterat: Kommentarer och analyser i dagens tidningar: Svd, SvD, DN

Socialisering nedbryder velfærdsstaten

Et socialiseret produktionsapparat forarmer den brede befolkning

En hovedforskel på Fremskridtspartiets og alle de andres politik er, at de andre lukker øjnene for, at stat og kommune ikke kan gribe pengene ud af den blå luft. Sorgløst undlader de, når konkrete udgiftsønsker melder sig, at stille det bekymrende spørgsmål: Hvor skal pengene komme fra?

Ukyndighed og letkøbte mæhæ-attituder hos journalisterne bevirker, at de såkaldte borgerlige partier slipper godt fra at dække under hykleriske fraser, at de i praksis ikke får enderne til at hænge sammen mellem et acceptabelt skatteniveau og alle de støtteforanstaltninger, som de rask væk lover alskens befolkningsgrupper.

De, der bekender sig til socialismen, kommer dog undertiden med et bud på en løsning. De kalder det "den solidariske vej". Solidaritet betyder, at man selv og ens egne skal nyde, og at de andre skal betale.

Drønende asocial
En grundskavank i vort demokratiske system er, at folkeoplysningen er for lav til at forstå, at lader man de rige svin betale, er man drønende asocial. Det er nemlig som at slagte malkekoen, der ellers ud i en lang fremtid dagligt skulle levere de fattige mælk, smør og ost.

Danmark er meget mere velfærdsstat, hvis det dog bare kunne gå op for folk, at den eneste holdbare og gavnlige socialpolitik er at styrke produktionen. Der kan ikke forbruges mere, end der produceres. Ødelægges produktionensapparatet, forarmes den brede befolkning.

Levestandarden
Og en af måderne at ødelægge produktionsapparatet på er ifølge erfaringens centnertunge vidnesbyrd at socialisere det.

Meget, meget langt gælder, at jo frier forhold produktionen gives, des mere bliver der produceret, og jo højere bliver levestandarden - også for den tyvendedel af befolkningen, der har det værst.

Frihed for produktionen - for eksempel for indkomstskat og for lovjunglerier - er også frihed for den enkelte. Og intet liv er - for de 95% af befolkningen, der har de bedste forudsætninger - så herligt som det, hvor man kan sætte sin hat, som man selv vil og nyde mangfoldige personlige valgmuligheder.

Mogens Glistrup

Det är därför jag tycker att saker som a kassa, facket och socialförsäkringar och socialbidrag är fina saker, saker som vi ska värna om. Det är viktigt att hjälpa varandra, även om alla människor inte verkar tycka det. Men om de någon gång råkar illa ut, och står där utan arbete och pengar, tror jag att de är jävligt glada över att de saker jag nämnde existerar.

Idag övervakas all elektronisk kommunikation som passerar utlandets gränser, det vill säga en väldigt stor del av all information. Anledningen är att skydda oss mot yttre hot. Kallas det rätt till privatliv?

Idag flyttar man om omröstningar som inte är omtyckta till fotbolls-em. Kallas det demokrati?

Idag skriker mellanstadiebarn "hora" till tjejerna i nian. Kallas det omtanke?

Idag värderas kvinnor några tusen kronor sämre än män. Kallas det jämställdhet?

Idag satsar vi 25-30 miljarder på motorvägar i stockholm trots att kollektiva transportsätt dominerar i stockholm. Kallas det respekt för naturen?

Om hela jordklotet skulle pressas ihop till 100 människor, skulle 6 av dessa personer ansvara för 59% av alla ekonomiska resurser. Kallas det klassklyftor?

Dessa människor lägger cirka 1120 BILJONER till militären, medans 100 biljoner går till att förbättra för de som har det sämst ställt. Kallas det medmänsklighet?

Och sist och inte minst. femtiotre av dessa hundra lever på 2 dollar eller mindre om dagen. Kallas det solidaritet?

Det kallas ingenting. Isåfall kallas det avskyvärt.
Jag skulle skriva om orättvisor på den här bloggen. Det tog mig 10 minuter att hitta dem här, och jag sorterade bort hundratals andra saker och valde några av de jag tyckte var värst. Att leta orättvisor är något av de enklaste sakerna man kan göra idag.

Det för att det finns så många.

Ändå finns det de av oss som kämpar mot de här orättvisorna, det finns många av oss som inte tycker om det här. Människor som organiserat sig politiskt, i olika föreningar och organisationer för att göra något åt det. Men det är några som är emot dem.

Jag skulle vilja kalla dem nyliberaler. En väldigt luddig variant av liberalism, som enligt mig skapades av företagare och högt uppstående människor, nationalekonomer för att trygga den samhällsutveckling vi ser idag. Genom att kalla sig nyliberaler så spelade de på de liberala idealen vi alla håller högt, frihet. Möjligheten för oss att kunna skapa oss ett eget liv.

Men det är just den rätten vi människor värnar om. Det är frihet vi pratar om när vi pratar om möjligheten att kunna leva på mer än 2 dollar om dagen. Det är frihet vi pratar om när vi vill förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden, och det är frihet vi pratar om när vi pratar om rätten till att ha ett privatliv. Det här är klassiskt liberala ideal jag håller högt, men en sak ska ni vara säker på, det gör inte nyliberalerna.

Ifall de gjorde det skulle vi ha sett en annorlunda samhällsutveckling idag än den vi gör nu, alliansen skulle inte sitta och prata om sänkt arbetslöshetsförsäkring, de skulle inte nämna inskränkta möjligheter för facket att demonstrera, och de skulle inte försämra möjligheterna till ungdomar för att kunna studera vidare.

Varför skulle liberaler(liber=fri) prata om något sådant?

Det gör de inte, men det gör nyliberaler.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om USA, FRA, demokrati, jämställdhet, miljö, klassklyftor, försvaret, solidaritet, nyliberalism, liberalism

Ekonomikommentarer skriver annars om snabbmatsförbudet i los angeles. Jakob Dalunde pratar om grön ideologi, och annars är det relativt tyst här i "sommarvärmen"

SUF Karlskrona-Ronneby stödjer och deltar i kampanjen Malmö26!

Malmö26 syftar på de 26 strejkvakter som greps då de höll en strejkkedja på Lilla Torg 1 december 2006.
De 26 åtalas nu vid Malmö tingsrätt för en laglig facklig stridsåtgärd. Åtalet är en strategi för att krympa handlingsutrymmet som kämpande fackföreningar och radikala arbetarkollektiv har.

Vi vill med kampanjen visa att vi kan slå tillbaka attacken och inte acceptera att våra rättigheter beskärs!

Arbetarrörelsens historia har varit och är fortfarande en ständig kamp för rättigheter och därefter en ständig kamp för att upprätthålla dessa.

Att gemensamt kunna kämpa mot dåliga arbetsförhållanden eller förhandla om löner, är inget vi fått gratis. Arbetare har strejkat, demonstrerat och blockerat för att få de rättigheter vi har idag.

Den lag som förbjöd ”förhindrande av strejkbryteri” under arbetskonflikter avskaffades 1938 och vi fick därmed rätt att utföra blockader. Att åtala personer som deltagit i en sådan stridsåtgärd nu, 70 år senare, måste bero på en vilja att ta ifrån oss vår rätt.

Vad mer vill politikerna återinföra från trettiotalet?

Vilka andra rättigheter för arbetarklassen vill dom mala sönder?

Se mer på www.malmo26.sac.se och under vår Malmö26-sektion.

Att starta en ideologisk friskola kan vara helt okej. Det säger Ann Carlsson Eriksson i DN i en kommentar till att SSU Stockholm och SSU Södra Älvsborg vill starta friskolor med socialism som grund. Ansökningarna från SSU är en protest mot att det är tillåtet att starta religiösa friskolor, läs mer i tidigare inlägg.

Alla kan starta en fristående skola, bara innehållet är sakligt och allsidigt och eleverna inte påverkas i någon politisk riktning, säger hon.

Återigen förvånas man över att det inte nämns något om saklighet när det gäller de religiösa friskolorna. Vore kul med en socialistisk skola, när jag får barn skulle jag absolut stoppa de i en sådan skola. Där skulle de få lära sig bra värderingar som att alla människor är lika mycket värda, solidaritet och omtanke om sina medmänniskor och att det behövs en fungerande välfärd och höga skatter för att kunna bygga ett samhälle som också tar hand om de svagaste i samhället.

På en teoretisk grund kan jag säga att det är de välutbildade och välavlönade. De som inte är rädda för att bli arbetslösa och som inte tyckte att a-kassan var värd sitt pris.

Hur var det nu det där med solidaritet? Sen tror jag givetvis också att det finns de grupper som har legat så precis på gränsen så att höjda fackavgifter och a-kassa har varit en kostnad man inte klarat av att ta i samband med alla andra försämringar.

Källa: SvD