Kreativ marknadsföring?

Lidt hekserei, lidt voodoo, lidt "jeg-prøver-sgu-det-her-for-nu-gider-jeg-snart-ikke-mere..." - og så viser det sig, at høkerløsningen virker.

Sådan Johan!

1. Sverige bör markera att USA-koalitionen bär ansvaret också för återuppbyggnaden av landet.

Det börjar lite underligt, USA har som klart mål att återuppbygga Irak. Så här slår herr Urban in öppna dörrar. Men då kan man ju sedan påstå att det har tack vare (S) som återuppbyggnad sker.

2. Sverige bör entydigt och mer kraftfullt markera USA-koalitionens ansvar för att minska våldsanvändningen. Dödstalen i Irak stiger igen och kan räknas i 100000-tal. Men i utrikesdebatten i riksdagen den 13 februari i år karaktäriserade utrikesminister Carl Bildt Sveriges principiella inställning till läget i Irak i den tomma meningen att ”vi står bakom Irak i dess strävan efter stabilitet, säkerhet och demokrati”.

Den svenska regeringens tystnad inför våldet i Irak och USA:s ansvar är fullständigt oacceptabel.

Varför skall man inte stå bakom strävan efter stabilitet, säkerhet och demokrati? Att dödstalen stiger är troligen ofrånkomligt, då de aldrig kan sjunka. Det ligger i dödstals natur att stiga. Värt att notera kan dock vara att våldet i Irak faktiskt minskar snarare än ökar. Vilket är oerhört positivt, och visar att USA's strategi börjar fungera.

3. Sverige bör undvika att anamma USA:s språkbruk, där kriget i Irak beskrivs som en del av ”kriget mot terrorismen”. Sverige ska inte medverka till att USA:s sätt att karaktärisera läget i Irak får internationellt erkännande. Motståndet mot USA-koalitionen i Irak är så stort och så utbrett att det inte på ett trovärdigt sätt kan avfärdas enbart som terrorism.

Här har faktiskt Urban en poäng. Det är inte förrän efter invasionen som muslimska extremister börjat få fotfäste i landet. Så att man innan invasionen motiverade detta med terror hot var förstås galet. Dock finns det i nuläget fundamentalister i Irak som detonerar sprängladdningar med civila mål.

4. Sverige måste sätta press på USA att påbörja ett ansvarsfullt tillbakadragande. Det blir ett medel för att underlätta diskussionen om FN:s roll i Irak inom en inte alltför avlägsen framtid.

Säkerheten i landet måste i nästa skede garanteras av en multinationell styrka under FN:s kontroll och med huvudsakligt deltagande från muslimska länder. Det amerikanska inflytandet över ­civila och ekonomiska funktioner, framför allt oljeutvinning, måste överlämnas till det irakiska folket.

USA kommer att dra sig tillbaka ur landet. Men först när säkerhet och demokrati kan garanteras. Att ge FN en större roll kan vara en god idé, men då FN i princip tappat sin trovärdighet kan man fråga sig om detta är klokt. Frågan är också vilka muslimska länder man här tänker sig skall stå för fredsbevarande insatser... Iran? Egypten? Det är helt enkelt svårt att hitta sådana som ens klarar av att värna om mänskliga rättigheter på hemmaplan.

5. Sverige bör aktivt verka för att USA-koalitionen intensifierar sina ansträngningar för att förbättra de humanitära livsvillkoren och förutsättningarna för en demokratisk utveckling i Irak. En sådan politisk press innebär att Sverige starkare och oftare uttrycker sin oro över till exempel hälsoläget i Irak, tillkortakommande i den demokratiska processen och återinförandet av dödsstraffet.

Utläses: Gnäll mer på USA, trots att utvecklingen går åt rätt håll.

There's no pleasing some people.

6. Sverige bör lyfta fram risken för ökade civilisationsspänningar som en följd av USA:s agerande i Irak. Kombinationen av att kriget inleddes illegalt, att det har genomförts med oproportionerligt våld mot civila, tortyr och bombning av moskéer, samt retoriken om korståg och försvar av amerikanska värden har tyvärr påtagligt försämrat relationer mellan kristna och muslimer.

Den tanken har ingen tänkt tidigare! Way to go... Att en invasion skapar spänningar är ofrånkomligt, och visst har en del av retoriken varit olycklig. Dock har jag svårt att tro att se hur USA skulle kunna agera annorlunda i Irak. Om motståndsmän gömmer sig i en moské måste man gå in i den trots att den är 'helig'. Vidare har jag svårt att se att den amerikanska idén att försvara värden som demokrati och yttrandefrihet skulle försämra relationerna mer än de iranska mullornas uttalanden gör.
Det amerikanarna säger är, i jämförelse, ganska vänskapliga saker.

Det är också värt att notera att det hela också är underskrivet av Peter Weiderud från broderskapsrörelsen. Samma broderskapsrörelse som som ibland roar sig med att bjuda in försvarare av terrordåd som talare. Så mina vänner, ser balanserad debatt ut.

Nu skall jag titta på kort, och sen se lite Anna Pihl.

Godnatt!

När jag bodde i V-ås och hade Gerard som kompis (rolig udda kille f ö)sa han alltid att det var ufosar som gjorde pipljuden i ens öra för att de kollade att de hade kontakt med en, och att det skulle sluta om man sa halvhögt för sig själv "Ja, jag är här!".
Jag har gjort det sedan dess eftersom det är en helt vansinnig grej men ändå rolig. Det slutar pipa i ens öra då nämligen. På riktigt. Jag tror mer det beror på att man ändrar trycket i örat när man börjar prata men tanken på ufosar som stoppat nått i mitt öra för att ha lite koll på var jag är, det är helt enkelt jätteroligt och underbart.

Hursomhelst. I dagens Svenska dagbladet läser jag en ledare av Per Gudmundson som handlar om det ökade våldet i samhället. Han funderar över orsaker och verkan och bibringar läsaren följande tanke:

”Men är det inte så att samhället har blivit så mycket öppnare och friare att all verksamhet egentligen har blivit enklare och billigare? Att det, precis som det lättare för dig att se den film du vill se på lördagskvällen, har blivit smidigare för galningen att stympa sin nästa? Ett slags tillväxt?”

Frågetecknen är här ett retoriskt knep, en form av feghet, och bör tas bort. Jag finner satsen anmärkningsvärd och den mildras inte av skribentens framhållna fikonlöv:

”Men i en värld där vi kan ha tillväxt i industrin och samtidigt se minskningar av de skadliga utsläppen borde det vara möjligt att ha tillväxt i individuell frihet utan att få ökad kriminalitet.” Borde.

Vad menar karl’n egentligen? Att vi bör acceptera våld och kriminalitet i någon abstraktions (”marknaden” kanske) namn? Eller: Att det, våld och kriminalitet, faktiskt är en del av det rådande systemet? Alltså: Socialism eller barbari …

Ps. Gudmundsons kommentar tycks inspirerad av bröderna Coens film No country for old men. Denna film bygger på en bok av Cormac McCarthy. Har inte läst denna bok. Men Blood Meridian har jag läst. En av de våldsammaste och blodigaste böcker jag någonsin läst. Den utspelar sig under första delen av 1800-talet. Ds.

Grunden? Jo, nu har de kinesiske myndigheder lige sat det sidste søm i kisten ifht. ytringsfriheden: De vil af med alle film der indeholder den mindste ansporing til sex, skræk, gys eller vold. I følge Politiken.dk har de kinesiske censurmyndigheder - aka Generaldirektoratet for Medier og Udgivelsesvirksomhed - sendt en rundskrivelse ud til landets filmproducenter og -distrubutører, der skal kigge deres lagre for film, der kunne indeholde "figurer som f.eks. 'spøgelser, uhyrer og dæmoner' i sammenhæng med overnaturlige fortællinger." og kunne være skadende for unge menneskers psykologiske velbefindende...

En film fra 1983, som måske vil falde uden for den kinesiske censur(?)

Hele miseren drejer sig - selvfølgelig - også om det massive salg af piratkopierede dvdfilm og cd'er med musik/software, der finder sted i Kina.

På sin blog skriver Per, om hvordan han oplevede piratkopierings forunderlige ansigt under et besøg i Chengdu.

Det hele bunder jo i, at Kina vil jo så gerne please den omkring verden (specielt den vestlige) op til OL ved at vise, at nu gøres der noget ved den voldsomme piratkopiering - at de så pakker det ind i moralske spørgsmål er så noget helt andet og typisk for den kinesiske form for socialisme.

Happ, för övrigt har jag inlett ett djupt förhållande med min mobil. Jag, mobilen och Anna Pihl. Det är något starkt band mellan telefonen och Anna Pihl. Kanske därför jag blev så kär i den så fort jag såg den. Inte för att jag är kär i Anna Pihl, i så fall i Claes Bang (Vajlit's son?) som spelar Martin. Ja, Martin är jag kär i, egentligen är jag snarare kär i själva serien. Och Rapace är ett galet snyggt namn. Martin Rapace. Jatack. Jag har förresten döpt mobilen till Anna Pihl. För det är så härligt att säga det. På danska. Anna Pihl-mobilen. För den är en sån. En Anna Pihl-mobil. Tackar för det.

Nu skall jag sluta detta nattliga svammel. Svävandes mellan glädje och förtvivlan. En ganska egendomlig känsla, en kick av något slag. Kan det vara all choklad?
Nu skall jag se sista avsnittet. Åh håll nu kaeft va dejligt!
Jag skall lära mig danska. Flytande. Punk slut.

Godnatt!

Kajsa-Lisa

Den sure gamle mand kunne godt tænke sig at vide hvad der er gået igennem folks hoveder da di så billedet af dreng i en naturlig leg med sine søstre?

Som fotografen og moderen til drengen Dorthe Aarup har sagt om censuren:

Det virker helt vanvittigt på mig, at man vil censurere sådan noget. Det er jo bare et barn, som leger. Jeg havde slet ikke tænkt over, at nogen kunne blive stødt over sådan noget

I dette kan den sure gamle mand kunne give hende medhold, kan vi ikke snart få lov til at tage naturlige billeder af vores børn i naturlig leg?

Sitter och slötittar på ekonominyheter på tv utan att orka registrera vilken kanal. Nyheterna är av det spasmodiska slaget och spottas fram av uppläsaren. Ett företagsövertag, en räntesänkning, en ung man från en eller annan bank kallas in som expert på ”det ekonomiska läget”. Samtidigt rullar en lång rad med siffror försedda med ett plus eller ett minus förbi i rutans nederkant. Än så går det upp, än så går det ned. ”Ekonomi”. Detta är alltså ”ekonomi”. Inte en endaste, aldrig så liten, knegare så långt ögat kan se. Ytterligt mystiskt alltsammans och presenterat utan något som helst sammanhang. Som om uppläsaren inte alls vet vad det är han läser upp.

Var tusan kommer alla dessa siffror ifrån? Från vad härstammar de, vad sätter fart på dem? Någon som säger sig veta viskar i mitt öra: Förväntningar! Det handlar om förväntningar! Vems förväntningar? Och på vad?

Man börjar direkt att försöka misskreditera 'sagan om gumman' genom att helt sonika, och med flit, feltolka den:

Lättlurade kvinnor som läser kultursidorna löper risk att helt spåra ur och dra med sig hela samhällen i köpbojkotter inför julen. Men om vi inte köper varor i affärerna för att ge till varandra, då stryps julens glädje.

Snälla gubbar och gummor får varken julklappar eller julmat. Dessutom kommer de att ha förfärligt tråkigt. De fattiga på andra sidan jorden kommer att bli arbetslösa och ännu fattigare. Men med ökad julhandel skulle både själen, de fattiga och planeten må bättre.

Redan här menar man alltså att de som inte handlar per automatik är snälla, och sedan att sagan skulle påstå att kvinnor är lättlurade när det är uppenbart att 'gumman' endast är ett substitut för vilken person som helst. Men att påstå att någon är dum mot kvinnor är ju, som bekant, ett bra debattknep.

Men varför denna enkelspåriga koppling till köpta ting? Varför skulle inte egentillverkade saker eller immateriella gåvor kunna sprida glädje och gemenskap?

Även egentillverkade sager besår av komponenter som köps, tex virke, tyg, etcetc... de uppstår inte bara spontant, hur kul det än skulle vara, ungefär som ekonomiskt välstånd.

Om vi ger varandra av vår tid istället för att skicka julklappar, inte skulle det tömma julen på dess innehåll, försänka samhället i tristess och drabba själen med leda.

Hur menar man nu? Om man ger varandra julklappar, får man inte umgås då... eller?
Man utgår helt enkelt från en något udda upfattning om att dessa två företeelser skulle vara mutuellt uteslutande. Vilket de inte är.
Varför skriver man 'skicka julklappar'??? Man skickar bara julklappar om man av ngn anledningen väljer att inte närvara fysiskt och umgås. Då oftast för att man endera inte vill umgås, eller för att man har annat för sig, som att umgås med någon annan.

Svenskt Näringsliv gör inte någon skillnad mellan bra och dålig konsumtion. All konsumtion tycks vara bra konsumtion, något som de arga tanterna och farbröderna på kultursidorna inte klarar av att se.

Konsumtion är varken bra eller dålig. Bra för ekonomin, men dålig? Det torde vara grundat i subjektiva värderingar, och måste därmed förkastas.

Konsumtionskritiken går inte alltid ut på att sluta handla, utan om att välja den handel som hjälper de fattiga. Vi är överens om att handel, rättvis handel, är ett bra sätt att hjälpa de fattiga.

Vilka vi?
All konsumtion är bra för att hjälpa de som producerar varorna. Speciellt om dessa producenter är fattiga, för då får de jobb, och jobb är faktiskt ett bra sätt att tjäna pengar.
Det finns inte, för övrigt, någon moralisk skyldighet att ge bidrag till någon, ingen universell moralisk kod som gör dig till en bra människa eftersom begreppet bra människa är olika för varje individ.
För övrigt är rättvis handel, rättvisemärkta varor, något som i stor utsträckning slår ut de producenter i u-länder som inte redan är resursstarka nog att börja med det.

Och vad hände med klimatfrågan, förmodligen det som i sagan benämns ”planeten”? Svenskt ­Näringsliv är ganska ensamt om att vägra se dilemmat som finns även mellan rättvis handel och ­risken för klimatförändringar.

Frågan är väl om det finns någon klimatfråga... och om den nu finns så vet vi att västånd är ett utmärkt sätt att minska utsläppen, för endast när människor kan sluta tänka på att skaffa mat för dagen kan de fokusera på annat.
Give a man a fish, and you feed him for a day. Teach a man to fish, and you feed him for a lifetime.
När u-länder också blir rikare kommer deras produktion att effektiviseras, och utsläppen att minska, precis som de gjort i dagens i-länder.

Vi förstår att Svenskt Näringsliv hamnar i svårigheter när man tar till orda i en komplex fråga i form av en julsaga på annonsplats. Nyanser måste få falla bort och det är säkert många olika intressenter som haft sitt ord med i laget, men måste det bli så här plumpt?

Ohoj! Debatt på hög nivå! Svenskt Näringsliv är lite dumma... tihi!
Nu får det vara nog.

Anledningen till den föreslagna utvisningen är exakt densamma som gör att sex är fint men prostitution är fult. En transaktion av pengar genomförs. Lösningen på det faktum att ligor smugglar flyktingar är uppenbarligen att utvisa flyktigarna.... vilket är lite konstigt.
Bara för att man betalar pengar för att fly ett krig eller dylikt blir man väl inte mindre flykting (precis som horor inte blir mindre människor bara för att de säljer sex), det är snarare ett mått på hur desperat man är. Jag försöker inte försvara de människosmugglare som till skyhöga priser låter människor åka fraktcontainer utan mat och vatten, men anledningen till att de kan göra detta är att det inte finns några alternativ för många. Om den internationella gemenskapen på istället kunde evakuera flyktingar skulle dessa ligor slås ut, men som det är nu har de hittat ett behov som de fyller, och de räddar trots allt många liv.

Hade herr Johansson också velat skicka tillbaka judar till nazityskland, givet att de betalat för att komma hit?

Lösningen är naturligtvis inte att straffa de stackars flyktingarna ytterligare. Istället borde man göra det lättare för flyktingar att ta jobb i väntan på besked om uppehållstillstånd, så de kan känna att de gör något meningsfullt och tar del i det nya samhället de kommit till. Detta, om något, skulle underlätta för flyktingar. Inte att skicka tillbaka dem till det helvete de kommer ifrån.

De säljer godis vars bäst före-datum snart passerar, för halva priset här såg jag nu. Coco-bitar för två spänn.

Alltså, jag funderar;: HAR jag ens nån karaktär som kan få mig att INTE köpa de där godisarna?
Varför heter det "karaktär". Är det på grund av människors ständiga masker; att man måste gå in i en annan personlighet för att man ska kunna omtalas som en stark karaktär?
Mycket underligt är det i alla fall.

Jag är hellre bara mig själv.

Konstigt?
Jättejättekonstigt, och kanske aningens roligt med.

Vissa månader gör företaget drogtester bland de anställda.
Det är tydligen dags igen.

Dagens brännpunkt måste vara något av det underligaste, mest skrattretande och samtidigt dummaste jag läst. Artikelförfattarna kastar sig rakt in i hetluften med prat om själen. Ursäkta? Man definierar inte vad man menar med själ, vilka tanke- elelr kemiska processer man anser ingå i detta abtrakta begrepp utan man yrar bara på som om: a) det är vetenskapligt fastställt att en själ finns och vad det är, samt b) man vet hur den fungerar.
Vidare diskvalificering från all framtida debatt uppnår man med detta:

Naturvetenskaplig forskning är grunden för studier av materien, men i förståelsen av själen är denna väg inte fruktbar.

Allt jag kan säga är "Va?". Man säger flera saker här, dels att man skall förkasta den vetenskapliga metoden och ägna sig åt gissningslekar, sen att själen inte finns. Allt som finns yttrar sig som energi i någon form, om massan är noll (ickemateriellt) så multiplicerar man alltså c2 (från e=mc2) med noll, och energin blir noll.
När man så slagit knut på sig själva och bevisat att själen faktiskt inte finns förväntar man sig att författarna skall sluta förnedra sig själva och dra sig tillbaka.... Men icke!
Man fastslår, med stor djärvhet, vilka som är bäst lämpade att behandla sker som inte finns:

Med detta följer ett naturligt beaktande av de professionella utredningar, bedömningar och den behandling skolade psykologer, psykoterapeuter och psykoanalytiker kan erbjuda.
Då måste de allmänna resurserna fördelas så att hela vårt breda spektrum av psykologisk behandling får offentlig finansiering. Först då kan psykisk ohälsa jämställas med somatisk, en naturlig utgångspunkt i ett solidariskt, humanitärt samhälle.

Pusselbitarna faller på plats. Hela artikeln tycks vara reklam för artikelförfattarna så de skall få mer av våra pengar för att behandla saker som inte finns. Det värsta är att de säker kommer att få det.
Heja Sverige.

Delar av Vuxenskolans förträfflighet är uppenbarligen sprungen ur den så kallade folkbildningen som vuxenskolan utför. Gott så? Icke!
Genom sin blotta närvaro i Second Life bekämpar man uppenbarligen pedofili och mörkermän. Vuxenskolan är minsann mänsklighetens försvarare, för pedofili är ju inte en sexuell läggning, nej... pedofili bekämpar man genom folkbildning.

När författaren ger skenet att vilja förbjuda pedofiler att vistas någonstans, visar på total oförståelse angående den så kallade pedofilskandalen i Second life och sedan menar att Vuxenskolan är lösningen på allt blir det hela en ganska deprimerande läsning.

Visst, man får ta det som det är, ett sätt att via staten stjäla våra pengar (öka sina anslag), så det kanske inte är underligt att det hela är ohederligt. Men att tro sig kunna göra detta genom att hänvisa till pedofiler och försöka skrämma upp människor är ytterst osmakligt.

Kanske är det bara jag som inte kan låta bli att dra på munnen när jag läser om den kriminella ligan Werewolf Legion.

En ny kriminell organisation har avslöjats av Stockholmspolisen. Grupperingen, som kallar sig Werewolf Legion, lockar till sig de allra yngsta och betecknas som extremt brottsaktiv. Ledaren sitter nu häktad för grovt rån mot ett känt företagarpar.

Själva brottsaktiviteten kanske inte är rolig, men allvarligt talat, måste man låta sin tioårige son hitta på namnet på sin brottsorganisation, för endast ett barns hjärna kan kläcka ett sådant här namn och tycka att det låter tufft.
Som om detta inte vore nog:

Medlemmarna kallar sig "warriors" och inspireras av "Gudfadern" och andra maffiafilmer.

När jag läser det här måste jag anstränga mig för att inte skratta.
Vad är det för fel på människorna, förstår de inte att de skämmer ut sig? Mer än bara genom att vara brottslingar, de är brottslingar på en prepubertal nivå vilket är än värre.
Av någon anledning kommer jag att tänka på Wild kids, där Lejonen och Björnarna(?) tävlar mot varandra, varför kan inte varulvarna vara med på ett hörn ivrigt påhejade av dryg Ola?

Retoriken är lika knivskarp som genomtänkt (först misstänkte jag att det hela var ironi, men efteratt ha läst fler inlägg insåg jag att det förmodligen var seriöst menat):

Min uppfattning är att främst överklassen sätter på sina hundar kläder därför stödjer jag uppmaningen att förbjuda sådan utstyrsel.

Eh?
Det är ungefär som att försöka förbjuda palestinasjalar för att det främst är stenkastarvänster som köper dem. Man vill förbjuda något baserat på personliga preferenser.

Den enda anledningen de rika kan klä sina hundar är att de besitter en större mängd pengar som de inte vet vart det ska spenderas.

Ja, för det är ju bara styrelseledamoter som har råd att knalla in på polarn och pyret och köpa barnkläder för 250:-. Det är ungefär lika begåvat som att påstå att bara rika kan lägga femhundra spänn på en hyfsad middag och en öl en gång per kvartal.

Kanske är det bara jag som finner det inte bara underligt & odemokratisk, utan även barnsligt, att vilja förbjuda något endast baserat på att man anser det stå för en livsstil/människogrupp man inte tycker om. Det visar på en vriden världsåskådning och människobild att försöka inskränka deras friheter endast som bestraffning för vilka de är.

Jag tyckte iaf att det var lite lustigt.

Det mesta personen i fråga skriver är egentligen bara påståenden som att kommunismen är motpolen till kapitalism, lite arga slagord och okvädesord. Men mot slutet av texten kommer man slutligen fram till kontentan av det hela:

Jag vill ha fler allmänningar, fler möjligheter för människor att bara vara, utan krav på att producera eller konsumera. Där kravlösheten finns, finns också kreativiteten, där tvånget finns dör den.

Om nu alla bara skall vara, och ha rätt att ta, förkovra sig och skapa, Vem skall då göra arbetet? Vem skall se till att lokalerna man sitter i och inte gör något hålls rena och hela?
Jag gissar att svaret skulle vara att man gör det tillsammans... men då måste ju ändå alla arbeta, och om alla gör det varför skall de inte få lön efter skicklighet och vilket samt hur mycket jobb de faktiskt gör? I verkligheten, till skillnad från i kungadömet jättesmaskens, fungerar det inte så att mat kommer från tomma intet, hus reparerar sig själva och någon osynlig person städar överallt.

Att vara kommunist innebär att jag inte accepterar det tvång vi lever under idag. Att mitt liv till största delen styrs av att skaffa pengar så jag kan överleva, att jag är ett verktyg, en utbytbar bricka i någon annans maskineri. Så i korthet, samtidigt som kommunismen kan ses som en vision måste den ses som något som finns nu i motståndet mot arbetet i den sociala fabriken.

Det tvång vi lever under idag?
För förr i tiden behövde ingen jobba, det fanns ingen svält och alla hade det jättebra, eller hur menar han?
Att mitt liv till största delen styrs av att skaffa pengar
Till skillnad från att skaffa mat genom att odla din mark, plöja din åker osvosv.... ja, tänk om allt vore som i jättesmaskens där ingen behöver göra något.
Industrialismen och kapitalismen har sett till att vi nu arbetar mindre än någonsin tidigare, och man kan (om man drar ned på lyxkonsumtion) klara av att leva helt okej på att jobba 50%. Vad är det för prat om att vara en utbytbar bricka? Har man god kompetens inom ett område så är man svårutbytt, och om man inte vill ingå i någon annans maskineri kan man ju alltid starta ett eget företag.

Jag antar att den så kallade sociala fabriken man skriver om är motsatsen till jättesmaskens, och del i en kommunistisk konspirationsteori eller en röd vision av dantes helvete.

Nåja, det är iag kul att läsa om de röda ideer som finns. Synd bara att verkligheten sätter sig på tvären för dem hela tiden.

Påven Benedictus XVI har för första gången uttalat sig om sin syn på vetenskapen. Och han klagar på Darwinismen, skriver Reuters.

Eftersom mutationer som utvecklas över hundratusentals år inte går att återskapa i laboratorium tycker påven att vetenskapen brister och efterlyser en "bredare syn".

I den nya boken "Creation and Evolution" går han dock inte så långt som att hylla intelligent design.

Nu är det väl ändå så att man med bananflugor lyckats finna och skapa mutationer i laboratoriemiljö. Detta må inte vara tusenåriga försök, men i förhållande till livslängd kan man anse dem goda nog. Bara det faktum att vi vet att gener påverkar oss, och att vi vet att gener kan mutera är kunskap som kombinerad stöjer evolutionsteorin.

Forskare i USA har funnit att en gen, shaker, tycks reglera behovet av sömn hos bananflugor. Bananflugor med en viss mutation i genen sover bara fyra timmar per natt vilket kan jämföras med den vanliga bananflugans sömnbehov på åtta till tio timmar. Flugorna med det lägre sömnbehovet har dock även en reducerad livslängd. Shaker verkar påverka kaliumflödet i celler i hjärnan.

När Kuba anklagar Sverige för brott mot mänskliga rättigheter och Påven tycker att saker är för ovetenskapliga känns allt väldigt spännande helt plötsligt. Vem vet, snart kanske Moderaterna blir ett arbetarparti.

Speciellt det svenskspråkiga Finland – Muminvärlden är kanske det mest finlandssvenska som finns – har Muminvännerna reagerat.

"Mumins själ har sålts åt kapitalismen", dundrade de värsta Muminfundamentalisterna. Sophia Jansson uppmanar fundamentalisterna att tänka lite större.

Det är klart det är svensk-finnar som gnäller. Jag blir inte förvånad, de har säkert sett på svenska nyheter och insett att man kan känna sig kränkt av allt. Inte undra på att ingen gillar dem i Finland, och Mumins själ är väl snarare leasad än såld. Faktiskt.
Vidare kan man fråga sig vad det är för fel på kapitalismen. Om det inte vore för den skulle vi troligen fortfarande irra runt på landsbygden och slå sönder spinnrockar, levnadsstadarden skulle vara horribel, och barnadödligheten hög.